tillbaka till mina raser

1998 Efter att jag hade blivit sjuk så skulle vi leta efter en ras för hela familjen som jag kunde åka på lite utställningar med. Jag gick igenom en hel hundbok och fastande för Mudi. Vi åkter ner till Lilla Stockholm och skulle kolla mer på rasen. Men de hundar som var på den utställningen var väldigt försiktiga och reserverade. Så det var inget jag ville ha. Jag ville ha en glad och trevlig hund som vill göra saker. När jag, Leif och Linn satt och fikade och funderade på hur vi skulle göra nu så kom Dorothy från Allydors kennel förbi oss med ett helt gäng av kennelns hundar. Direkt så såg vi att det var tollare för vi hade tänkt köpa en tollare när de nyss hade kommit till Sverige i mitten av 80-talet men då hade tollarna väldigt dåligt rykte och var inte kända för att ha bra mentalitet. Så vi gick fram till Dorothy och frågade om vi fick komma och hälsa på henne och hundarna och det fick vi. Så dagen efter åkte vi ut och blev överförtjusta i hennes hundar. Vi fick träffa 3 generationer och alla var supertrevliga. Så vi sa att vi ville stå på kö efter en valp från Debbie. Det gick bra och vi lämnade kontaktuppgifter. Sen gick det nåt halvår och Dorothy hörde av sej och frågade om vi ville köpa från en annan kull men nej vi ville ha en Debbievalp så vi väntade gärna. 
Till slut föddes Allydors M-kull, det blev 3 hanar och 3 tikar. Dorothy skulle ha en tik, en uppfödare en tik och vi skulle få den som blev över. Det var en tik med 2 strumpor som var världens sötaste <3
Vi åkte aldrig ner och tittade eftersom att det var ju redan klart vilken valp vi skulle ha.
Leif tog ledigt från jobbet och Linn och Thomas ledigt från skolan och vi räknade dagarna tills vi kunde åka ner. Dagen innan vi skulle hämta Mitzy så ringer Dorothy och sa att vi skulle få en annan valp för den som hon skulle spara hade bettfel så det var den vi skulle få. Jag blev förvånad och sa bara ok för vi hade ju väntat ca 1.5 år på den här valpen. Jag ringde till Leif på jobbet och berättade och han blev skitarg och sa att vi ska inte ha nån med bettfel för då går den ju inte att ställa ut så då får vi köpa av nån annan uppfödare. Jag höll med såklart och ringde till Dorothy och sa som det var.