Hummelvikarnas valpköpare

Här bor våra valpköpare

Här är valpköparna välkomna att skriva en rad eller två varför ni valde oss som kennel och den ras ni har 🙂

Hummelviksgårdens Önskade Elton, corgi

Efter att kollat upp olika uppfödare för rasen welsh Corgi Cardigan fastnade vi för hummelviksgården efter att ha läst vad tidigare köpare tycker om dem och att deras hundar ser friska ut samt väldig fina. Sen efter att ha pratat med Carina och ställt alla möjliga frågor så var det avgjort, helt rätt kennel för oss! Med att man känner sig säker och trygg på att man får en frisk hund från dem och att man alltid kan höra av sig om frågor när som på dygnet (hon verkar aldrig sova). Kan bara hålla med nu som tidigare köpare har sagt, att man känner sig väldigt nöjd med dem då de gör så mycket för valparna och även för oss valpköpare. ❤ Carina och Pekka är två fantastiska personer som låter en följa valparna från dag ett via live kamera i valphagen och så mycket de lägger ner av deras tid på valparna! Vi kunde inte bli mer nöjd med val av kennel.

Hummelviksgårdens Ökände Corben, corgi

 
För mig vart det lite av ödet som förde mig hit ❤️ Jag har sen unga år varit sugen på en Corgi, men första hunden vart en schäfer ist, sen valde jag att prova på bullmastiff. När den äldsta gick bort så återkom tankarna om att få prova på en Corgie. Väntade på att barnen skulle bli lite större, så nu i höstas så begav jag mig ut på nätet, där jag hittade hummelviksgårdens hemsida. Jag klickade mig runt, och där hittade jag ett kort på Elektra. Känslan jag fick av att se den bilden gjorde att jag började läsa om Carina, hennes hundar och vad Corgi betydde för henne. De rådde inga tvivel om att hundarna är hennes liv. Jag tänkte att ”henne måste jag ringa och prata med”. Sagt och gjort, jag slog en pling för att jag ville veta mera. Ett samtal som jag trodde skulle gå snabbt. Men när Carina svara och vi började prata, så sa det bara klick, och innan vi visste ordet av så hade vi pratat i ca 4timmar 😂 För mig är hälsan och ett bra lynne väldigt viktigt, efter våra samtal så råder de inga tvivel om att dom två sakerna också är väldigt viktiga för Carina, så där blev jag ännu mer säker på att jag hittat rätt uppfödare. Vi har fått följt dessa små mirakel från samma dag som fina Ultra ”fick pluss på stickan”. Vilken resa ❤️ När jag ville åka upp för att hälsa på, så var de aldrig några frågetecken, utan de var bara att komma. Väl där så sa det ännu mer klick, Carina var precis lika underbar som jag fått uppfattningen på över telefonen, och Corben, min lilla Corben! Även där sa det klick från samma sekund som jag tog upp honom! Så sammanfattningsvis så kan jag inte säga mer än att jag har hittat en fantastisk uppfödare som kommer finnas där för mig och min fantastiska lilla Valp!

Hummelviksgårdens Ultra LD, Hummelviksgårdens Önska  UZ, corgi

Jag hade varit intresserad av Corgis i måånga år och kikat runt på lite olika uppfödare men kände inte att nån riktigt hade samma syn på hälsosam avel som jag tyckte – tills jag hittade Hummelviksgårdens! 🙂 Tycker Carina gör ett suveränt jobb att få fram friska trevliga hundar ! Så efter en Corgi från henne , så var man ju bara tvungen att ta en till …! 

Hummelviksgårdens Z, corgi

Jag valde er kennel för att jag tyckte att ni verkade seriösa och hade fina hundar. Jag fick en toppenhund dessutom så jag tycker verkligen att jag valde rätt 🙂

Hummelviksgårdens Älskade Nike, tollare

Vi valde att köpa hund från Hummelviksgårdens kenneln för att Carina och Pekka är genuint fina människor som bjuder till det lilla extra, man känner sig viktig som valpköpare och man får snabbt god kontakt. De har mycket erfarenhet om mycket och deras värderingar om sunda och friska hundar fångade vårt intresse. Ett stort plus är att deras Kennel ligger i norra Sverige så att vi kan hålla kontakt i framtiden! Ett annat plus är deras gästfrihet, att få komma och hälsa på under valptiden och dessutom bli inbjuden i deras hem via webbcam för att få följa valparna från dag 1 är verkligen något extra! /Therese & Christian m.familj Östersund

Hummelviksgårdens Älskade Kiro, tollare

Vi valde att köpa av er för att vi gillade hur ni har hundens hälsa och psyke i första hand när ni avlar ☺ Vi satt länge och letade tollareuppfödare över hela Sverige och till sist hittade vi er hemsida. När vi fick komma och hälsa på hos er kändes det helt rätt☺

Hummelviksgårdens Älskade Enzo, tollare

Det var väldigt viktigt med hälsan för mig. Både när det gäller vid avel och hur de växer upp. Läste mycket på er hemsida som var den som dök upp nästan varje gång jag googlade ngt om Tollare. Den gav ett väldigt seriöst intryck som jag också tyckte speglade ett stort engagemang som uppfödare. Ni bryr er verkligen om er valpar och hur det går för dem. Hur kan man inte falla för dig och Anna när man till och med får se födseln via FaceTime ☺️– heeelt fantastiskt ❤️❤️❤️ Sen som ni vet så är hunden min familj och betyder allt för mig🥰

Hummelviksgårdens Älskade Chilli, tollare

Vi valde att köpa valp av er eftersom ni i första hand prioriterar hundarnas hälsa och mentalitet 🥰 Eran hemsida tilltalade oss, med all information vi sökte. Vi hittade er via skk uppfödarelista. Sen när vi väl kontaktade er så fick vi ett väldigt gott bemötande 🤗 Ett plus att ni inte bor i södra Sverige som dom flesta andra. Tycker det är så roligt att vi inte bor så långt ifrån varandra och ser framemot kommande kennelträffar och liknande 👍❤

Hummelviksgårdens Älskade Zacco, tollare

örsta urvalet var när jag sökte kennlar i Norrland. Första kontakten var lovande med inriktningen mot hälsa och mentalitet. Sedan fick jag träffa några av avkommorna och prata med deras ägare och då kände jag att jag ville köpa valp hos er. Kändes väldigt bra när även ni valde mig🥰 När jag sedan hälsade på kändes det helt rätt. Nu har jag en kille som är väldigt speciell och det känns väldigt bra😀
Glömde att jag aldrig haft en sådan söt hund🥰

Hummelviksgårdens Yvige Ville, tollare

Hej Carina! Hoppas att det är bra med er, att ni hade en bra jul och nyår. Hos oss är allt bra, Ville är i princip fullvuxen nu, iaf om man ska tro måttbandet. Han har lyft på benet för första gången när han kissar, även om han typ alltid sitter ner så har det iaf hänt en gång haha?

Vi är fortfarande SÅ nöjda med honom och ser ingen anledning till att det skulle förändras. Det märks att det är mycket hormoner som studsar runt i honom just nu. Vi är inne i en period när ena dagen fungerar han som en klocka och andra dagen fungerar inget alls. Det är som att han har glömt alla regler och trix han någonsin har lärt sig ? Men så är, det får vara så ett tag nu tills hormonerna har börjat lägga sig. Vi tränar på de bra dagarna istället. Men trots dessa hormonstormar så är han så himla fin, och jag tror faktiskt inte att det bara är med matteögonen han är fin utan han är fin på riktigt, både utanpå och innuti. Så himla mysig, lyhörd och go kille. Visst han kan bråka lite med Ruben och ibland fråga om matte verkligen menar allvar när hon säger vissa saker men sedan är han så mjuk och följsam.  En annan sak som gör honom till en riktig tonåring är att han kan vara så himla tuff i vissa fall och vakta ifall det är något som låter utanför dörren, trycka till både Ruben och andra hundar ordentligt m.m. Men när ruben exempelvis säger åt honom tillbaka och det tar lite ont eller om det blir lite för kallt om tassarna eller liknande, då kommer han fort till matte och vill ha lite stöd och omtanke. Haha han är så söt ?

Som jag har sagt tidigare, han är väldigt smart och lättlärd och jätterolig att jobba med. Vi har inte fokuserat på nått särskillt än utan vi har bara gjort det som har varit roligt, byggt relation, socialiserat och tränat en del passitivitet. Är det någonting vi borde träna mer så är det kanske passitivitet men vi har ju så roligt ihop ? och det märks att både socialiseringen och byggandet av vår relation har gett resultat så det känns extra kul. Nu till helgen så ska vi iaf på en kurs i nose work här i boden, så det blir också spännande att se hur det går. Kommer vara nyttigt för båda oavsett ?

Men anledningen att jag skriver och inte ringer är faktiskt på grund av att jag lovade att skriva några rader om varför vi valde er och fick vår Ville. Jag har ju minne som en guldfisk så jag har glömt bort det, kommit ihåg det och tänkt sätta mig och skriva men då har alltid nått kommit upp och så har jag glömt det igen. Men NU! Så här nedan kommer det några rader.

Hummelviksgårdens Yvige Ville, Nova Scotia duck tolling retriver.

Jag har haft hund större delen av mitt liv. Jag har dock alltid velat ha en egen men det har inte blivit. Men så 2014 fick jag överta min farmors bostonterrier som har förgyllt mitt och min sambos liv och vi älskar honom med hela våra hjärtan. Dock var just Bostonterrrier inte den typen av hund som jag egentligen var intresserad av. Det är också en fantastisk ras men jag ville ha en större hund, men ändå inte för stor, som kunde hänga med på allt som vi gör. Oavsett om det är att åka skidor, rida med hästen, ta en promenad på stan eller åka ut i skogen och grilla en korv (oavsett värderlek). Mina föräldrar har haft labradorer och jag har alltid gillat dem men tycker att de är lite för stora och ville egentligen ha en kvickare hund, både fysiskt och psykiskt. Efter mycket om och men så kom en tollare upp som det självklara valet.

Här började då letandet av kennel. Jag pratade med en hel rad av kennlar, läste på, kollade upp linjer med mera. Detta eftersom jag värderar en frisk hund både fysiskt och psykiskt men också eftersom att jag inte ville ha vilken valp som helst utan en valp som dels verkade ha vettiga föräldrar och släktingar men också en vettig uppfödare med samma värderingar som mig. Då kom hummelviksgårdens kennel upp på tapeten. Det jag uppskattar med Carina och hennes kennel är att hon värdesätter hundarnas hälsa först. Det här är ingen kennel som producerar valpar för pengar utan bakom dessa valpar finns det massor av dokumenterad erfarenhet, kunskap, noggrannhet, eftertanke och kärlek. Carina var noga med valet av sina valpköpare och jag känner mig fortfarande hedrad över att hon valde just mig. Och även om det var sjukt nervöst och jag hann vara deppig i en hel dag för att jag inte trodde att jag skulle få någon valp så uppskattar jag att hon är så noga. När jag pratade med andra uppfödare som inte ställde några frågor alls drog jag öronen tillbaka, det skapar misstanke hos mig. Men det behövde jag aldrig känna med Carina ? hon ställer krav! Och jag gillar det!

Dagen då jag fick veta att vi skulle få en valp av den här kullen så blev jag SÅ glad och jag har inte slutat vara glad sedan dess. Vi är SÅ nöjda med våran Ville. Han är allt jag någonsin önskat i en hund. Ville är ett av flera exempel på hur bra resultatet kan bli om man har så mycket uppföljning på sina kullar som Carina har.

En annan sak som jag uppskattar med Carina är att det känns så tryggt att ha henne där, man kan ringa om det är något och hon svarar alltid. Nu har jag tack och lov bara ringt för att berätta roliga saker men ifall man skulle hamna i den sitsen så vet man har hon och kenneln att falla tillbaka på. Och bara den drygt 300 sidors pärmen som medföljer när man hämtar valpen, med massa bra information och tips är ju bara ett tecken på hennes engagemang. Sedan att man fick en valp som sover hela nätterna, är van att åka bil osv ger ju hon och kenneln bara ytterligare ett stort plus! ?

Kram från Ville med familj ❤

Hummelviksgårdens Underbara Mooi, welsh corgi cardigan

Vi föll ganska pladask för rasen Corgi cardigan. Kändes som rätt ras för oss, bra storlek, smarta, samarbetsvilliga och hundarna vi hade besökt verkade ha stor personlighet och bra lynne. Så vi läste på om rasen och sedan vänta tills vi också kände oss redo. Så senare kom vi i kontakt med hummelviksgårdens kennel, det kändes bra för oss att kenneln inte låg allt för långt bort (låg i angränsande län). Vi lämnade intresseanmälan på valp och fick ett besked snart därefter att de hade fått återbud på en blue merle tik på 4 veckor. Vi bestämde då oss att åka och besöka kenneln och träffa uppfödarna, deras hundar och självfallet denna lilla tik som då var till salu. Det är ganska nervöst och träffa en kennel inom den hundras man skulle vilja köpa, detta just för att man vill hitta en bra uppfödare som har bred kompetens inom rasen och som föder upp friska och hälsosamma hundar. Men även att man ska få ett gott intryck av uppfödarna likaså uppfödarna ska få förtroende för valpköparen. Vårt möte med carina tyckte vi var väldigt trevligt, vi fick ett positivt intryck. Vi upplevde när vi var och hälsade på att det var en bra kennel med uppfödare som satt på bred kunskap inom rasen. Vi fick ett trevligt intryck av hundarna och även valparna som vi åkte dit för att hälsa på. Vi kände oss trygga med att välja hummelviksgården som kennel. Vi är även tacksamma att Carina och Pekka kände förtroende för oss att få köpa en valp hos dem. Vi känner oss väldigt glada att vi hitta hummelviksgården och supernöjda med rasen, vi kunde inte ha fått en bättre hund.

Hummelviksgårdens Unika Zelma, welsh corgi cardigan

Vi kollade runt lite på olika raser och fastnade snabbt på corgi. Därefter fanns det som sagt två raser, Welsh Corgi Pembroke och Welsh Corgi Cardigan. Vi läste på om båda och fastande lite mer åt cardigan mest pågrund av det oerhört söta och charmande utseendet rasen hade. Vi kollade runt på olika kennlar och hälsade på en och där fastnade våran familj totalt, rasen var väldigt fantastisk i säg, de hundar vi träffade var väldigt social och ”lättlärda” och mycket arbetsvilliga. Vi ansåg att våran corgi skulle kunna följa med på alla olika äventyr. Typ till stallet, fotbollsträningar men även mycket mer skoj. Det kändes som cardigan var rätt. Och det var exakt vad det var. Våran vovve Zelma är en riktig vän för livet och kan inte vara lyckligare för att valt denna ras. Så otroliga hundar på alla sätt.

Hummelviksgårdens Riddar Giro, welsh corgi cardigan

Varför valde jag welsh corgi cardigan? Orsaken till att jag bestämde mig för en vallhund grundar sig på att jag växte upp med en adopterad jakthundskorsning. Han var världens finaste hund men rymde genast han fick en chans. Det här gjorde att vi hela tiden vaktade på att ytterdörrar och tamburdörrar måste vara stängda.
Ofta då vi fick gäster som inte var medvetna om hans rymningstendenser smet han ut mellan benen på dem. Alltid när vi var ute på promenad måste han vara kopplad för när som helst satte han iväg efter ett spår. Han kom alltid hem men ofta satt vi oroade och väntade ett par timmar medan han sprang omkring i någon skog.
När jag sedan som vuxen skulle välja hund var ett av mina viktigaste kriterier att det skulle vara en hund med låg jaktinstinkt som skulle vara väldigt intresserad av människor, vilja vara till lags och vilja hålla sig nära.
Hela vallhundsgruppen faller inom den här kategorin. Egentligen såg jag på lite större hundar än corgi men sedan råkade den första helt en helt egna hunden bli en corgi.
Jag hade researchat hundraser i åratal och det här var rasen min partner slutligen gick med på. Tror det hängde mycket på att han upplevde att det här var en lagom stor hund med mycket humor ?
Trots att det kändes som en rätt liten hund blev jag överraskad av hur stor den egentligen är både i vikt och till sättet. Att han sedan var lättare att ta med på många ställen än en collie t.ex. skulle ha varit gjorde att jag fick en ny uppskattning för ”mindre” hundar.
Han var så lättlärd och lyhörd och inte en gång rymde han eftersom det bästa han visste var att hålla sig i närheten av oss.
Jo en gång rymde han i sitt tonårsuppror… hela 150m kom han innan han tyckte det var bäst att vända om ?
På valpkurser och lydnadskurser var det också lätt att se hur mycket lättare jag hade att jobba med min welsh corgi cardigan än de mer envisa självständiga raserna. Många som mötte honom var imponerade och sa att de vill ha just en hund som honom (oberoende av ras).
När det sedan var dags att utöka familjen med hund nummer två gjorde jag samma researchrumba igen. Det var inte självklart att det skulle bli en till corgi. Jag höll mig fortfarande inom vallhundskategorin men funderade en hel del på Australiensisk Kelpie. Jag besökte Kelpien och följde med på agilityträningar. Det här var dock hundar med raketbränsle. Massor av fina egenskaper men jag hörde någon gång av en klok människa att det är viktigt att matcha hundens energinivå med din egen. Corgin har en enorm kapacitet samtidigt som den klarar av ett slappare tempo ifall man inte har tid att träna lydnad och agility 2h om dagen. Jag tittade på raser som skulle fälla mindre hår och skälla mindre men alla andra egenskaper vägde ändå tyngre i slutändan och jag valde ändå Corgi en gång till.
Varför valde jag Hummelviksgården?
Som andragångscorgiköpare hade jag mer erfarenhet av olika rassjukdomar. Min första hund var frisk men hade upplevt hälta då han var yngre och ifall jag ansträngde honom för hårt fysiskt. Därför studerade jag nu mycket noggrannare de olika kullarnas hälsobakgrund och de testresultat deras föräldrar fått.
På de 10 år som gått sedan jag skaffat min första corgi har rasens popularitet i Finland växt och det fanns fler uppfödare och kullar att välja mellan. Då jag plussade ihop föräldrarnas temperament, hälsotillstånd och känslan jag fick av olika uppfödare krympte antalet potentiella kullar drastiskt.
Jag var också i kontakt med min första hunds uppfödare men hennes tik gick tom den gången. Jag började söka utomlands efter uppfödare, främst i Sverige.
Hummelviksgården låg på ett sådant avstånd att vi var tvungna att ta färja över till Sverige och övernatta en natt för att komma oss fram och tillbaks. Att ta en valp från Sverige innebar extra vaccinationer, hundpass och att vi skulle få hem vår valp först vid 16 veckor.
De där första veckorna känns extra viktiga för att knyta an till hunden och börja träna på viktiga saker som rumsrenhet m.m. På grund av det här blir det också dyrare att importera en hund än att köpa en i Finland.
Ändå valde vi det här alternativet.
Varför?
Därför att kontakten med Carina kändes väldigt bra från början. Hon skulle inte ge en valp åt vem som helst och man får motivera åt henne varför man vill ha just hennes valp.
Alltid då en uppfödare är villig att sälja sina valpar utan att ställa desto mer frågor blir jag misstänksam. Jag har bekanta som köpt hund och sedan inte fått kontakt eller stöd från sina uppfödare eftersom de inte alls verkat intresserade av hur det går för valparna när de väl blivit sålda.
En uppfödare är en väldigt viktig tillgång för vilsna valpägare som ska hantera eventuella problem som dyker upp. Att känna att man kan rådfråga sin uppfödare efter att köpet är avklarat är en väldigt viktig egenskap och det kändes som att vi verkligen skulle kunna ha en sådan relation till Carina.
Tänk så rätt den känslan var. Nu, snart två år efter att vår Giro föddes, har jag alltid fått hjälp och stöd då jag haft några frågor till Carina
En annan viktig grej jag uppskattar med Carina är att hon är kräsen då det kommer till avelshundarna och deras hälsotillstånd. Ingenstans i Finland hittade jag kullar med lika bra hälsoförutsättningar på pappret som de i Hummelviksgårdens R-kull hade. Bara den grejen var värt det extra besväret med att importera en valp.
Det jag inte visste ännu då vi valde Hummelviksgården men som jag upptäckte under de där 16 veckorna fram tills att vi äntligen fick hämta hem vår Giro var mycket jobb Carina satte på att socialisera och jobba med valparna.
De fick åka bil, leka i bollhav och tält, de fick träffa flera olika vuxna hundar och hanteras av barn. De åkte till stranden och bekantade sig med vatten och en massa andra nyttiga socialiseringsgrejer.
Det kändes som att trots att vi fick vänta flera veckor extra på att få börja knyta an till vår valp så fick han väldigt mycket nyttig träning hemma hos Carina.
Hummelviksgården är inte en kennel där valpar produceras på löpande band utan mycket tid läggs ner på att varje valp ska starta med så bra förutsättningar som möjligt i livet. Därför tvekar jag inte en sekund med att rekommendera den här kenneln för alla som funderar på att skaffa en ny familjemedlem.
    

Maria Erikslund/Vasa

RLDN Hummelviksgårdens Long Slim Cayenne, welsh corgi cardigan

Varför en Corgi och varför från Hummelvikarna?

Vi har alltid haft taxar – en jakthund som liksom bor hemma hos en lite på nåder, men när jag träffade Vattuskräcken, en helt underbar knarrig Corgi som föll jag pladask. Kanske för att han var kortbent men en så helt annan typ än tax.

Då sedan vår ena tax försvann efter ett rådjur och aldrig kom tillbaka började jag tjata på Vattuskräckens matte att det var dags för parning – men jag förstod att det nog skulle ta lite tid.

Vattuskräckens matte hade däremot järnkoll på hans syskon och det visade sig att Vattuskräckens syster bodde på Hummelviksgårdens Kennel och att en kull var planerad. Jag fick information om att det var en bra kennel och att Elektras och hennes ”kille” var exemplar som hette duga.

Efter koll på hemsidan och kontakt med Carina bestämde jag mig ganska fort att här skulle bokas valp och det har jag aldrig ångrat. Carina visade sig dessutom vara en entusiastisk uppfödare som stöttade mig som valpköpare hela vägen!

Vilken kille som kom till oss – Cayenne vill verkligen vara med oss (till skillnad från taxen som i sin nåd ägnar oss lite tid). Cayenne vaktar tomten utan att dra iväg när en ren går förbi, han kräver motion, lek och träning vilket i sin tur har gjort att jag vågat mig ut på en rallylydnadsplan. Vi har klarat det hyfsat – och det är enbart tack vare hans charm och vilja eftersom jag inte alltid vet vad jag sysslar med. Han är en ”fluff” som vi klipper varje vår o sommar och det gör att han skapar uppmärksamhet var han går – vilket för honom är helt självklart, han ser sig ju självklart som Guds gåva till mänskligheten – å i mina ögon är han ju det! / Anna Hövenmark Jokkmokk