Bee-Kinis dagbok

2016

Nu har dagen kommit när det var dags för Bee-Kini att vandra över reegnbågsbron. Vi kommer alltid att minnas denna knepiga, lilla och personliga hund

2015

Blandade bilder

2013

Blandade bilder

2012

Blandade bilder

2006

8/8 Igår så ringde Ing-Marie och lämnade rapport om Bee-Kini. De hade varit ut till Ulvön i helgen och Bee-Kini var som sin syster (Pyttan) sur mot alla hundar hon såg. Hon är ju inte så stor, men då hon låg under bordet bredvid mattes fötter så blev hon stursk och blåste upp sej då det kom någon/något som hon tyckte att hon skulle vakta Ing-Marie emot. Men fortfarande så tycker hon inte speciellt mycket om barn. Man ser ju här vikten av att miljöträna med allt möjligt under uppväxttiden. Tyvärr så har vi inga kompisar med småbarn, så det missade vi helt…. 🙁 Sen verkar det som at hon inte gillar när lite större barn härjar med varandra och låter mycket. Då blir hon som en polis och ska hålla ordning på dem. Det är väl någon kvarleva efter Bäcka kan jag tänka mej. Positivt är i alla fall att nu är hon jätteduktig på att vara ensam! Gizela var hundvakt åt Bee-Kini i fredags och då tog det väldigt lång tid innan hon kunde coola ner sej och lägga sej ner och slappa. Stackars Fox hade det inte lätt för han fick knappt röra sej för Bee-Kini. *skratt* Det är tur att Foxen är härdad av alla möten med Pyttan! Vi har ju även haft förmånen att få vara hundvakt åt Bee-Kini några gånger i sommar. Det har känts jättebra. Ungefär lika som då man träffar ”vanliga” valpar som man har sålt som 8-veckors valpar. Det är så himla skönt att veta att hon har det så bra och får jättemycket uppmärksamhet och kärlek hos sin nya familj. TACK för att ni ville ha Bee-Kini, men Ing-Marie nu MÅSTE du försöka hitta åt papperen på stumpan så att du får stå som ägare på henne! *skratt*

24/5 Nu har Ing-Marie ringt och lämnat rapport igen. Nu har Bee-Kini börjat löpa (eller hon började för en dryg vecka sen). Hon kan nu även vara ensam kortare stunder utan problem och det  är ju kanonbra. Så himla skönt att allt har gått så bra och att hela familjen tycker s mycket om henne. Ing-Marie tyckte att Bee-Kini tog så mycket plats så att nu har hon gjort i ordning en egen bädd åt henne bredvid Ing-Maries säng. Det gick hur bra som helst att få henne att sova i den också

11/3 Bee-Kini den lilla råttan tog CERT och BIM idag på utställningen i Sundsvall! *skratt* Undrens tid är då inte förbi än känns det som! Simon (Bee-Kinis lillhusse) var med och var hur stolt som helst över alla fina rosetter och den fina muggen som hon fick. Det var verkligen superkul för Simons skull. Det som var lite mindre skoj var att det var ”bara” Hummelvikare som kom och grattade Simon. Jag tycker ju att man kan glädjas åt andra och blev väldigt glad åt hanen som tog CERT och BIR och kramade om hans matte för han var verkligen superfin. För jag tog med Bee-Kini för att jag ville ha ett resultat på henne i ökl och hade blivit nog glad för en tvåa. Men inget smolk i bägaren för nu är vi bara glada och eftersom att inte Bee-Kini bor hos oss så kommer jag nog inte att ställa henne någon mer gång, men man vet ju aldrig… 😉

9/3 Idag så tog Linn och jag en utflykt till Järved för att hälsa på våra Hummelvikare som bor där. Men jag undrar om jag har tagit mej vatten över huvudet när jag träffade Bee-Kini! *skratt* För det första så har ju inte Ing-Marie och hennes familj lagt till öronen utan de har levt sitt eget liv sen i september. Så det var flippöron så det stod härliga till. Sen fäller hon päls så det är inte klokt. Jag får ju tillbaka pengarna eftersom att det är domarbyte, men det är ju lika bra att få det gjort så behöver jag ju inte ställa ut henne nåt mer sen. Simon ska följa med och supporta Bee-Kini så jag hoppas att det går någorlunda bra i alla fall. Själv är jag jättenöjd om hon får en tvåa.

26/1 -06 Ing-Marie är fortfarande nöjd med Bee-Kini förutom att hon är dålig på att vara ensam. Men nu hade hon fått vara riktigt arg på henne eftersom att hon hade jagat en katt över vägen! Men eftersom att Ing-Marie blev så arg så fjäskade Bee-Kini som bara den innan hon togs till nåder igen. Faktiskt så har Bee-Kini gjort bra reklam för kenneln där ute i Järved. *förvånad* Men Ing-Marie har inte sagt att alla inte ser ut som henne utan de flesta är ju faktiskt större…. *skratt* I alla fall så har jag nog nästan helt bestämt mej för att ställa ut även Bee-Kini i Sundsvall. Det är ju bra att ha ett resultat från ökl också. Inte för att jag tror att hon kommer att gå så bra, men en 2:a borde hon ju kunna få i alla fall….

2005

16/11 Nu får jag verkligen skämmas… Ing-Marie har ju ringt så många gånger och jag har glömt att skriva in det…. *rodnar av skam* Men sista rapporten är i alla fall så här: Bee-Kini har både hunnit börja och sluta att löpa. Det här löpet har hon varit så parningsvillig att Ing-Marie har nästan skämts över henne då hon fullkomligt har vrålat efter hanar. Jag undrar om det kan bero på att hon blev så förtjust i att ta hand om valparna i somras? För på det viset har hon ju aldrig varit medan hon bodde här, eller då kanske det är så att hon inte varit tillräckligt ranghög så när hon bodde kvar här så var det ju aldrig meningen att hon skulle ha blivit parad. Ja det är sånt man inte vet, men det är intressant att fundera över. Bee-Kini är i alla fall superlydig nu då de är ute i skogen och i princip så skulle inte Ing-Marie behöva ha nåt koppel överhuvudtaget på henne eftersom att det räcker att hon bara säger åt henne att komma så går hon vid Ing-Maries sida. Skönt att höra. Hon verkar ju ha landat nu då det gäller att lösa allting själv, men fortfarande är hon urdålig på att vara ensam och dammsugaren kan hon nu gå förbi då den är tyst! *skratt* Simon ska gå en agilitykurs med henne till våren så det ska bli spännande att höra om de äventyren för det har hon ju tyckt varit superskoj då hon har fått prova på lite grann. Bee-Kini brukar få följa med Ing-Marie på jobbet där hon charmar alla såklart för hon är ju så liten och söt! De tycker att det låter så fånigt och långt att ropa Bee-Kini så nu heter hon bara ”Bicki”! *skratt* Vi som tyckte att hon hade ett så fyndigt namn!

5/10 Idag så ringde Ing-Marie igen för att avlämna rapport om Bee-Kini. Det mesta går rätt bra förutom att lämna henne ensam. Hon har ju aldrig varit ensam eftersom att hon har ju haft de andra hundarna med sej överallt. Hon är väldigt annorlunda mot då hon bodde här. Precis tvärtom i många avseenden faktiskt. Här har hon ju alltid gillat alla människor som kommit och hälsat på och gärna charmat dem och tom hoppat upp och satt sej i knä på dem. Men nu sen hon är ensamhund så har hon blivit lite reserverad mot folk hon inte känner. Familjen och de som hon känner blir hon jätteglad att träffa men annars så går hon som bara fram och nosar lite förstrött och sen är det bra. När hon bodde här så var hon inte så förtjust i andra hundar om man säger så. Hon gjorde ju ingenting men hon lät ju som om hon skulle äta upp dem, men nu är hon jättefeg då hon möter hundar. Men hela familjen tycker att hon är ett riktigt charmtroll så hon ligger ju med dem i sängen och är en skugga efter Ing-Marie. Skönt att hon är hos en familj som har haft många hundar och förstår hennes olika beteenden. Men det blir bättre och bättre allteftersom veckorna går så det är nog precis som Ing-Marie säger att nu måste ju Bee-Kini lösa vartenda problem själv och det är ju inte alltid så lätt då man är tonåring. Vi har inte varit dit och hälsat på än, men vi avhandlar ju allt viktigt via telefon. Puss på nosen lilla råttan från oss allihopa!

12/9 Jag glömde ju alldeles bort att tala om dramat som hände samma dag som jag skulle placera om Bee-Kini! Jag stannade i Bjästa för att ta ut lite pengar på Minuten. Bee-Kini fick sitta i framsätet på golvet eftersom att vi inte hade buren i bilen och hon skäller och lever om så väldigt om hon sitter bak med de andra. Lat som jag är så parkerade jag alldeles utanför minuten. Jag tog ut pengarna och hundarna skällde i bilen och Bee-Kini var ju värst såklart och då jag ska öppna bilen så vad har hänt? Japp den lilla råttan har kommit åt en dörrkapp och centrallåset har låst hela bilen. Så där stod jag med flera skällande hundar och en låst bil och en tid att passa hos veterinären + att jag skulle träffa Ing-Marie innan veterinärbesiktningen. *Djup suck* Jag gick till korvkiosken och frågade om de hade en telefon som jag kunde låna. Nej den var trasig men hon såg väl min desperata blick så hon sa att jag gör ett undantag så får du låna vår privata. Varmt tack till dej! Jag ringde hem till Leffe och talade om hur det var och då sa han att jag skulle kolla om bagaget var låst. Som tur var så hade det inte låst så då var det ”bara” för mej att kliva in i bagaget och åla mej framåt så att jag skulle kunna nå dörrknappen på bakdörren och sen låsa upp. Men då kom ju Bee-Kini på att oj vad skoj att matte ligger och kryper så där så då jag öppnade på gallret så var hon ju snabbt bak hos Pyttan och Leevi! Leevi höll på att hoppa ur bilen för att gå på egna strövtåg! *Djup suck* Mitt i allt strul så kom en snäll tjej och såg vilka problem jag hade och frågade om hon skulle passa hundarna så att de inte skulle hoppa ut och det var ju hur gulligt gjort som helst. Så jag kan ju inte säga att Bee-Kini var min jättefavorit då vi kom till Ing-Marie! Men slutet gott allting gott! Ing-Marie frågade om Bee-Kini hade träffat på några små barn. Nja inte riktigt små men de som är 3-4 år. De hade varit och hälsat på en kompis som hade en tjej som precis hade börjat gå och Bee-Kini fattade ingenting vad det var och skällde och höll på. Men sen hon hade sett att hon gick och käkade på en kaka som man kunde ta smulor från då gick det bra! Sen la hon sej ner under bordet och sov och lite senare så var hon ute och lekte med alla barnen inkl lilla tjejen. Men hon vill ju gärna ha koll på Ing-Marie så hon följer henne överallt som en skugga utom på toan, för det är en fredad zon! *skratt*

10/9 Fortfarande så går allt bra då det gäller allergin, men hon vill inte vara ensam så idag fick hon vara med Ing-Marie på jobbet och charmade alla såklart! 😉 Men Ing-Marie är faktiskt ännu tjurigare än mej och ger inte upp i första taget så hon får säkert ordning på henne då det gäller att vara ensam också.

9/9 Natten har gått jättebra eftersom att hon har sovit i Ing-Maries säng! *skratt* Sonen har inte visat någon allergi så det känns ju skönt. Ing-Marie har redan börjat att träna henne lite i lydnad så jag tror att hon kommer att få det mycket bättre som ensamhund än att ”bara” vara en i flocken här hos oss, för hon är ju lite speciell vår lilla Bee-Kini.

8/9 Idag så har vi omplacerat vår lilla Bee-Kini. Det är en gammal brukskompis som ska prova och se om det går bra att ha henne annars så tar vi  ju bara hem henne igen såklart. Det som är lite oklart är om en av sönerna ska klara av henne eftersom att han är allergisk, men de har varit hit och då gick det bra. Det andra är ju att hon ska klara att vara ensam lite grann och det kan nog bli värre eftersom att då jag har lämnat henne så har hon ju ändå haft sällskap av de andra hundarna. Men vi håller tummarna att allt ska gå bra.

10/7 Idag så var Leffe och Thomas iväg och badade med alla utom Mippan. Då gick de ut i vattnet och lämnade Bee-Kini ensam på stranden så att hon fick se hur de andra hundarna hoppade och dök från en flytrygga. Efter ca 20 minuter så insåg hon att det var rätt tråkigt att sitta ensam och kolla så då gick hon försiktigt ut tills hon inte bottnade och sen så simmade hon så fint ut till de andra och då blev hon helt plötsligt en riktig Hummelvikare igen! Så nu badade hon och simmade och dök som ett litet tok! Precis som de andra! En tröst denna sorgliga dag i alla fall!

18/6 Idag på funktionsbeskrivningen så ville inte Bee-Kini simma. Det hade jag inte väntat heller. Men jag såg att hon var mer sugen än vad jag hade förväntat mej så jag gick helt sonika iväg ut i vattnet och lockade på henne och då simmade hon till mej. Så jag tror att om hon bara får lite tid på sej så kommer det säkert att släppa eftersom att hon simmade ju bra i höstas för då apporterade hon även fågel i vattnet.

11/6 Idag så hade SSRK en prova-på dag i Bredånger. Jag och Linn åkte dit med Bee-Kini och Vilma. Bee-Kini tog utan problem en vattenapportering med dummy, så jag blev så glad så glad! För här hemma så har det gått bra med markeringar då det är hennes egna dummiesar men nu kunde hon alltså även ta en annans dummy, så jag hoppas att det börjar släppa för henne nu. Sen gick Linn ett släpspår med henne. Först så fattade hon inte riktigt vad hon skulle göra eftersom att hon inte hade någon sele på sej, men efter en liten stund så satte hon iväg. Hon tappade spåret en gång så att Linn fick visa henne på spåret men sen gick det i full fart mot kaninen! 

6/6 Idag så var det avslutning på jaktkursen. Vi gjorde en walk-up, men sin vana trogen så ville inte Bee-Kini apportera på kursen… *suck* Men hon var lydig och jag kunde lämna henne ensam med andra hundar medan jag gick och knäppte kort på Kenzo utan att hon klev upp. Sen kunde jag bara springa ifrån henne för att hämta en dummy själv och då satt hon kvar. Om jag tog en dummy och kampade ordentligt med henne så tog hon den till slut, så det finns hopp! *skratt* Vi kommer att kämpa på med henne i alla fall…..

5/6 Idag så for vi ut till Gullviks havsbad och tränade lite av varje med hundarna. Jag ville prova om Bee-Kini kunde apportera på vatten så jag tog med mej både dummy och en liten kricka. Det gick jättebra med båda två så nu blev matte så stolt över sin lilla ”råtta”! Däremot så kastade jag inte så långt ut att hon behövde simma utan det räckte att hon gick så att vattnet gick till halsen på henne. Men det var jättekul, så jag hoppas att det har släppt för henne nu. Efter badandet så tränade Linn lite lydnad med henne och det gick också ganska bra. Sen körde vi en budföring och det gick strålande. Full fart ut till Monica som tog emot henne.

4/6 Idag så tog jag med mej Linn och gick ut och tränade Bee-Kini på några enkelmarkeringar. Ett under skedde och hon apporterade glatt och snabbt! Precis som hon gjorde i höstas. Oj vad skönt, för jag har inte kunnat förstå varför hon har blivit sådär att hon inte vill bära överhuvudtaget. Sen var vi ju iväg och badade med hundarna i går och då ville hon inte simma, men hon badade rätt mycket i alla fall. Jag får väl hoppas att hon bara är inne i någon period och att det går över för i höstas så både simmade Bee-Kini och apporterade fågel….. Men söt är hon den lilla fulingen! *skratt*

1/6 Idag så blev det lite rapportträning med lilla Bee-Kini. Det var ju första gången så det blev ju bara en förlängd budföring så att hon skulle lära sej kommandot och så. På kvällen så åkte jag och springer-Malla till träningen i Bredånger men vi gjorde inget med Funny och Bee-Kini utan det blev bara passivitetsträning. Knäppte några kort såklart! 😉

31/5 Idag så var Linda (min alldeles egna praktikant!) ute och la ett kort viltspår med Bee-Kini. Nu har jag börjat om alldeles från början med hennes träning så får vi se hur det går. Så idag så gick Linda ett kort spår ca 50 meter med bara en vinkel och rätt mycket blod. Medan Linda gick spåret så stod jag på sidan med Bee-Kini så att hon inte skulle se någonting. Så direkt efter att Linda var klar så km jag med Bee-Kini och då gick Linda spåret med henne. Det gick jättebra! Bee-Kini tog spåret direkt och spårade jättebra hela vägen och bar sen lyckligt klöven! Det finns kanske lite hopp för den lilla råttan! *skratt* Jag glömde ju att säga att igår så tränade Linda lydnad med Bee-Kini och det gick ganska bra tills hon satte sej på något djur eller nåt för sen blev hon jätterädd och försiktig för att gå förbi ett visst ställe på gräsmattan…..

30/5 Idag på jaktkursen så var Bee-Kini helt ointresserad av det mesta. Lite kul tyckte hon att det var med inkallningen men då när man ska stoppa, så tycker hon inte alls att det är en bra idé… Hon tog inte fågel och ville inte bada så det var bara att avvakta och vänta och se om det blir annat då man håller på med sina egna hundar. Jag ska ta och fara iväg med dem så att de får bada och se om inte Bee-Kini hänger på av bara farten, för i höstas så simmade hon och apporterade. Så jag hoppas verkligen att hon stilar till sej och blir som hon har varit förut. Men vanliga lydnaden går rätt bra i alla fall.

28/5 När vi vägde Bee-Kini så vägde hon nu 13.2 kg. Hon tyckte att det var ganska OK med ett ordentligt flippöra för hon är ju van! *skratt*

24/5 Igår så var vi på jaktkurs igen. Vi fick rätt mycket beröm för kontakten och lydnaden men apporteringen har försvunnit under vintern…. suck… Men vi börjar om från början och igår så tog Bee-Kini i alla fall och kom med en tennisboll så då blev matte så glad, så glad. Det är ju tur att man har duktiga valpköpare som kan representera kenneln! *flin* Så nu ska vi börja om inomhus att hon får hålla i en valpdummy så får vi se hur det går.

16/5 Idag så var det första gången som Bee-Kini fick följa med på jaktkursen! Det gick faktiskt över förväntan… Hon blev lite ettrig mot Tudor så jag fick knöla ihop henne men sen kunde jag ha henne lös på hela kursen fastän det var första gången som hon såg de andra hundarna. Hon tom apporterade idag, så Anders och Jocke trodde att formsvackan berodde på löpningen, så jag hoppas att det var så. Så nu ska jag jaga på Linn så att hon hjälper mej med de nya övningarna.

15/5 Idag så var jag och Linn iväg och tränade hundarna. Vi körde linjetag och det gick jättebra förutom att hon inte apporterade men det hade jag ju inte väntat mej heller. Hon har ju fått någon knäpp nu och vill inte bära utan hon springer rakt fram och kan ta den i munnen fram och tillbaka för att sen spotta ut den. Men hon fokuserade rätt bra i alla fall! Sen körde vi den första övningen och den gick jättebra för då apporterade hon till mej, så då slutade vi efter första försöket såklart! *stolt matte* Sista övningen var att lära henne ”sitt” på en visselsignal. Det gick inte så bra…. Hon kan ju ”fot” så om hon går kopplad vid min sida så sätter hon sej automatiskt då jag stannar och visslar, men om jag för att testa henne låter henne gå hur hon vill i kopplet så nosar hon hellre på marken…..Ska bli jätteskoj att få höra vilka tips vi kommer att få i morgon på kursen. Vi får nog ta med ett A4 ark om allt ska få plats! *skratt*

14/5 Nu har vi vägt Bee-Kini igen och hon står kvar på samma vikt som förut. Men vi tycker att hon ser lite bättre ut eftersom att nu har hon börjat att få lite päls i alla fall. Idag så smet hon iväg i full fart ut på grannens väg och sen fick hon hjärnsläpp då hon hörde att vi blev arga på henne och sprang ännu fortare men utanför gärdesgården och ut på vägen och in på vår gård den rätta infarten. Snacka om att pulsen var hög…. Vilken start på dagen som sen avslutades med att vi tog bort Bäcka…. Dessutom är det ju Pingstafton…

11/5 Idag så var jag äntligen iväg och vaccinerade Bee-Kini! Hmmmm jag får väl skylla på att det har varit lite annat på gång… *flin* Jag tränade henne lite också och det gick rätt bra med tanke på att hon löper…

9/5 Jag har ju börjat en jaktlydnadskurs tillsammans med Susanne och Kenzo. Men utan hund eftersom att hon löper. Otroligt skoj att gå utan hund för oj vad man ser och lär sej mycket då! Det kan jag verkligen rekommendera. Dagens övningar var markering med störning och minnesmarkering och lite linjetagning. Markeringsövningen gick till så att en kastare stod en bit ut i skogen. Sen tog man hunden lös (och utan godis naturligtvis) och gick mot kastaren som kastade dummyn bara en liten bit och sen vände man och gick tillbaka. Hur långt man gick tillbaka berodde ju på hur mycket man hade tränat innan. Sen gick man tillbaka mot kastaren och skickade iväg hunden. Om hunden skulle ha knallat så skulle kastaren kvickt som bara den ha tagit upp dummyn igen för att inte hunden ska få någon belöning för sitt felaktiga beteende. Det gick otroligt bra för alla ekipagen. Sen gick vi iväg till en öppen åker med viltstängsel på ena sidan och tränade linjetag som är början till dirigering. Det klarade också hundarna utan problem. Vi har ju även börjat att lägga viltspår med tollarna. Bee-Kini har inte riktigt fattat vad det är hon ska göra så vi lägger korta spår med mycket blod till henne. Men nu på slutet så har hon varit duktig och spårat själv ända från början, så vi har inte så bråttom utan vi får se hur det kommer att gå med henne…..

6/5 Leffe och jag for iväg och tränade lite med Bee-Kini och Pyttan. Det blev några markeringar. Jag blev jätteglad för den första sprang hon ut till och greppade på en gång, men sen drog hon iväg på nya äventyr i skogen. Jag gjorde en till och då sprang hon ut på en gång men luktade bara helt snabbt på dummyn och ville inte göra nåt mer. Jag gick ut och lekte och försökte kampa med henne, men inte gick det så bra. Så jag hoppas att vi kan få några bra tips nästa måndag då hon ska få följa med på kursen.

30/4 Idag har även Bee-Kini börjat att löpa. Hon blev nog inspirerad av mamma Mitzy och syrran Bira! 😉

4/4 Bee-Kini har nu visat att hon är bra mycket tuffare än vad jag trodde! Våra vuxna hundar har inte brytt sej om att tukta henne speciellt mycket eftersom att jag antar att de inte tycker att hon innebär något hot mot dem. Men Vilma har gjort några tappra försök att få henne att ge sej… Men den lilla råttan svarar tillbaka och då är Vilma så snäll att hon brukar ge sej… En kväll då jag gick ut för att träna lite inkallning så såg hon väldigt fokuserad ut, men då hon i full fart sprang emot mej så sprang hon lika tvärt förbi och nosade i backen där det var mycket skojigare… Hmmmm…. Ibland så är de billiga de små liven… Jag gick och satte henne på samma ställe och gjorde en till inkallning och då sprang hon i full fart och satte sej på bron! *djup suck* Men just den här kvällen så kände jag att nu ska jag då inte alls ge mej. Så jag bar ganska bryskt ut henne på gårdsplanen igen och gjorde en ny inkallning och samma procedur uppretades… 3 gånger fick jag göra om det hela innan hon kom och satte sej klockrent vid min vänstra sida! Så det gäller att inte fastna i den ljuva tollarblicken! Annars så tycker jag att hon är duktig på lydnadsträningen på lördagarna. Hon bryr sej inte om de andra hundarna så pass att hon vill till dem i alla fall. Hon är ju nyfiken, men det är inga problem att köra momenten utan koppel, så det är skoj! Jag anmäler nog henne till MH i juni så jag hoppas att hon kommer med! Nu har hon även tappat den lilla päls som hon hade så nu liknar hon en Podenco Ibenko (vet ej hur det stavas…) eller vad de heter, men med hängöron (eller vad man nu ska kalla hennes öron! *skratt*)

27/2 Här kommer även bevis på att lilla Bee-Kini råttan också kan apportera ägg! *flin* Hon visade att hon är ”streeet-smart” i helgen. Här inne i huset har hon inte förstört någonting förutom alla hundtofflor som hon sliter ut stoppningen ur. Men det är ju redan hundarnas så det räknas inte. I alla fall så såg jag något konstigt som såg söndertuggat ut på golvet. När jag kollade närmare så såg jag att det var hennes fd munkorg, som hon hade hämtat från hallen där vi har massor av koppel och andra saker också. Men det var bara munkorgen som hon åt upp! *skratt* Hon är ju lite skojig på sitt vis. Lydnadsträningen går ganska bra. Det beror som vanligt mer på mej än på henne…. Jag har haft så ont att jag har inte kunnat träna som jag hade velat. Men då kör vi i alla fall lite inomhus, men vi är långt ifrån lika duktiga som kullsyskonen Bira och Kaizer!

19/2 Nu väger Bee-Kini 13.1 kg.

15/2 Idag så gjorde Bee-Kini så att jag höll på att få en hjärtinfarkt. Vi hade varit och köpt spån till hästarna och då tog vi med oss Pyttan och Bee-Kini. När vi kom hem så släppte jag ut båda två ur Mazdan nere vid stallet, fastän jag brukar bara släppa ut dem en och en för att de inte ska hitta på något bus, eftersom att vi bor rätt nära en väg där de kör rätt fort. Men jag frångick mina principer den här gången och det skulle jag inte ha gjort…. Bee-Kini drog iväg i fullt bus med Pyttan efter, for bakom garaget, full fart framåt och rätt upp på vägen där det kom en bil. Jag stod och vrålade på henne men vågade inte gå emot henne eftersom att hon är rätt vek så tänkte jag att då kanske hon fortsätter över vägen. Hur som helst så gick det bra och det är vi ju tacksamma för såklart. Så nu är det strama tyglar som gäller för den lilla råttan! *skratt*

29/1 Idag så var vi och vägde hela gänget och nu väger Bee-Kini 12.95 kg.

25/1 Får man säga att ÄNTLIGEN så har de vuxna börjat att tukta Bee-Kini! Hon har varit rent odräglig mot de vuxna hundarna och inte respekterat dem ett dugg… När tex Bäcka har fått något att äta så kan Bee-Kini stjäla ur munnen på henne och Bäcka säger inte ifrån….Märkligt har det varit… Men nu är det äntligen slut på sötebrödsdagarna för henne. Igår så hade Vilma ett pipdjur som hon låg och lekte med. Sin vana trogen så gick ju Bee-Kini bara fram och skulle ta av henne men då morrade Vilma och sa att den ville hon ha själv. Men då tände Bee-Kini till och blev elak tillbaka, hon som annars är så himla vek och försiktig… Så jag fick gå dit och tala om vem som det är som bestämmer medan husse är på jobbet! (*skratt*) Så det blev som inget mer utav det. Ikväll så var det samma visa men med Pyttan. Det var samma pipdjur också! Pyttan låg och lekte med den och så kom Bee-Kini stormande i 120 knyck över vardagsrumsgolvet och skulle sno den ur munnen på Pyttis så hon sa också ifrån så då blev hon förskräckt och började fjäska att det var ju inte alls så hon hade menat… Jag vet inte om det är för att hon har varit så liten som de har släppt henne så långt, men nu hoppas jag att även hundarna sätter gränser för den lilla råttan som verkligen ser till att utnyttja tillfällen för att få sin vilja igenom. Men söt som en karamell är hon men långt ifrån vacker…. Jag hoppas att jag har lika fel med henne som jag har haft med Pyttan!

15/1 Bee-Kini skötte sej riktigt bra på valpträffen idag! Det var bara det att då Susanne skulle ta med henne och Vilma på en promenad så sprang hon tillbaka till mej då hon blev lös…. Mattegrisen! Hon är verkligen inne i någon period nu då hon skäller och ska ha kontroll på allting. Så just nu är hon väldigt skvättig och fjantig mot allting mot vad hon har varit förut. Fortfarande är hon i alla fall relativt lydig. Jag har aldrig koppel på henne här hemma men det är de gånger då de ska gå lösa från bilen och man är lat och tar flera hundar åt gången i stället för en och en så då passar hon på att dra iväg med Vilma. Så det gjorde de idag och då var hon borta en stund men sen kom hon lycklig tillbaka med en kattskit i munnen. Bee-Kini gillar då man busar med henne genom att blåsa på henne. Först så gör hon sina specialpussar och sen blir hon galen och krafsar mej i huvudet och sen gör hon sej till genom att slicka mej i örat. Hon är nog den absolut trevligaste familjehunden vi någonsin har haft.

7/1 -05 Nu behöver inte Bee-Kini ha munkorg hela tiden i bilen! *skratt* Jag har börjat att träna henne lite mer i lydnad och håll kvar övningar inne med apporter. Det går ganska bra. Hon är ju fortfarande som en katt och vill gärna sitt i knä och gosa. Hon är ju absolut ingen skönhet vår lilla Bee-Kini men det är nog svårt att få tag på en trevligare familjehund. Hennes nackdel är ju att hon skäller ofta på allt möjligt, men jag tror och hoppas att det är som jag precis skrev på brorsan Bonds sida att det är en mognadssak. Jag har tagit med henne ensam på miljöträningar inne i stan och det går hur bra som helst. Men tyvärr så har ju Bäcka lärt dem att skälla i tid och otid. Bee-Kini kommer också alltid och lägger sej på mina fötter då jag sitter vid datorn. Hon är precis som Bäcka väldigt förarvek inte att alls att blanda ihop med att hon är dålig mentalt eller så. Just nu är hon inne i en period då hon inte gillar skrammel, så vi skramlar på för fullt här hemma för att härda henne. Jag hade allihopa lösa här hemma igår och de kom in en efter en. Men Pyttan kom bara till bron och sen kom hon inte in. Så jag blev rätt arg på henne tills jag såg anledningen…  Japp hon hade Bee-Kini som satt fast i svansen! Så då Pyttan försökte komma uppför trappen så drog Bee-Kini helt sonika ner henne i svansen igen! Den här lilla råttan har verkligen manipulerat de andra hundarna. Pyttan är ju absolut inte känd för att tolerera speciellt mycket från andra hundar, men Bee-Kini får göra i princip vad hon vill med henne utan att hon blir arg. Om jag ska dela ut en sak till dem var tex en korvskiva eller nåt så kan Bee-Kini utan pardon ta en korv ur munnen på tex Bäcka! Men skulle någon bli less på Bee-Kini oh säga åt henne så slår hon ju nästan knut på sej själv. Då blir hon en riktig S-formation! Men de andra hundarna blir ju nästan aldrig upprörda på henne eftersom att hon är så liten och söt! Men nu så är sötebrödsdagarna över från min sida i alla fall, så nu är jag hård men rättvis såklart mot henne!

2004

13/12 Nu väger Bee-Kini 13 kg

6/12 Idag då vi var till skogen så hittade vi ett dött rådjur. Bee-Kini gick rakt fram till det och nosade väldigt intresserat på den. Jag gick en sväng med de andra rödingarna men Bee-Kini var inte med. Då jag kollade var hon var så hade hon själv gått upp till rådjuret och stod och försökte gnaga på ena benet på den! Jag blev förvånad över att hon vågade göra sånt själv… men man kan ju aldrig veta då det gäller en tollare… Här kan du läsa mer om den historien.

1/12 Eftersom att jag inte har mått så bra, så har jag inte tränat hundarna så mycket ute utan vi har hittat på lite inomhus i stället. Bee-Kini har nu lärt sej att vinka, give-me-five och pang. Hon är faktiskt rätt duktig så det ska bli skojigt att fortsätta att lära henne lite cirkuskonster! Men hon är inne i någon märklig spökålder, för nu skäller hon på allt och alla. Hon har verkligen tagit efter Bäckas allra sämsta sidor….suck… Men vi kämpar på. Det som är positivt är i alla fall att hon har sällan problem att gå fram till det hon är rädd för om man följer med henne, så det är ju bra. Nu behöver hon inte ha munkorgen heller. Men hon hittar ju på rackartyg då i stället. Vi var ju ner till Stockholm förra helgen med två ungar och 4 hundar. Det gick ju kanonbra, för alla gillar att åka bil, men Bee-Kini hade ju lyckats att hitta åt handtaget på vår väska, så nu är den ju Bee-Kini demolerad! *skratt* Det är ju tur att man kan ta det mesta med glatt humör och att hon är så fruktansvärt söt!

21/11 Idag så har vi varit på utställning igen. Det gick otroligt bra och jag blev helt chockerad! Bee-Kini blev BIR valp! Bland hanarna så var det inte ens bara Hummelvikare utan även en hane som heter Hircum’s Rigoletto ”Rocky”. Det var Rocky som vann hanarnas klass och sen slog Bee-Kini honom. Helt otroligt för han var jättefin och hade en otrolig päls och var stor och kraftig och så kom den här lilla råttan och chockade alla! Jätteskojigt i alla fall. Puss på dej min lilla kissekatt! Bilderna tog Kenzos matte Susanne då vi var inne och tävlade om BIS, men som väntat så tackade dem tollaren direkt! *skratt*

2/11 Idag så var Malla hit så vi mätade hundarna och Bee-Kini har vuxit 4 cm på drygt 2 månader…. Lilla gumman har verkligen blivit stor!

31/10 Idag så tränade jag Bee-Kini i lydnad här hemma och det gick ganska bra faktiskt. Vi kör med lkl 1. Vi provade ett lågt hopp men det ville hon inte fatta så jag struntar i det ett tag tills hon har lärt sej de andra sakerna bättre.

30/10 Idag så har Bee-Kini blivit stora damen och börjat att löpa!

29/10 Nu har den nya munkorgen kommit till husses stora glädje! Bee-Kini väger nu 12.65 kg

28/10 Äntligen så har munkorgen kommit! Den kommer vår lilla sötnos att få ha på sej i bilen ett tag framöver…. Det passade jättebra att den kom idag eftersom att vi skulle iväg och träna med Monica och ha en liten valpträff med brorsorna Kenzo och Kaizer. Men vad får jag se då jag kommer till Monica efter ca 20-25 min bilkörning? Jo den lilla rackaren har tagit av sej munkorgen och sen ätit på den så att det bara är molekyler kvar! suck… Som tur var så hade jag talat med Gunnel på Teba i telefon, så hon skulle skicka upp en annan modell också, så nu väntar jag med spänning på den! Nog är det tur ibland att hon är söt som en karamell…. Dessutom så har husse fm skift nu och då han är ute med Bee-Kini på morgonen innan han åker på jobbet så tycker hon att det är störtkul att vara ute, men skyndar sej att pinka och bajsa då hon kommer in igen! Ibland så blir man mer än lovligt less på den där fröken, men då hoppar hon bara upp i famnen på en och då är allt glömt igen! Bee-Kini kommer alltid att ha en speciell plats i mitt hjärta….

18/10 Idag så har Bee-Kini slagit precis alla rekord känns det som. Jag skulle iväg och träna Vilma tillsammans med samojeden Mitzi och då tänkte jag att jag tar med Bee-Kini också och kör lite lydnad med henne. Vi åkte ut till Stråsundsviken ca 7-8 km från oss ute vid havet. När vi kom dit så tog Lena ut Mitzi och så körde vi lite utställningsträning med henne. Det gick kanonbra. Jag stod medan bredvid min bil och tyckte att jag hörde något konstigt ljud därifrån, så jag kollade lite extra. Då har den lilla ligisten på något märkligt sätt hoppat upp mot taket och krafsat eller bitit och fått tag på en bit från innertaket och sedan haft dragkamp med taket! Gissa vem som förlorade? Inte var det Bee-Kini i alla fall… suck igen…. Det hängde ner säkert ett par decimeter av tyget. Jag gruvade mej såklart för att tala om för husbonden vad som hade hänt. Mycket riktigt så blev han jättearg, men Bee-Kini klarar sej ju alltid på att hon är ju så himla söt och gosig och vet då hon har passerat gränsen för då är hon väldigt snäll och följsam sen… I alla fall då vi var där ute så tjuvhoppade hon ut ur bilen och sprang rakt ner till havet och badade och drack vatten (hon blev väl törstig efter dragkampen!) Jag ropade på henne men inte kom hon inte så då gick jag emot henne med bestämda steg och skällde på henne och då kom hon direkt och ville hoppa in i bilen igen. Sen körde jag lite lydnad med henne och med godis så går det ganska bra. så nu håller vi bara tummarna att den här perioden ska passera så fort som möjligt! Det är ju tur att vi har blivit lite härdade med Pyttans upptåg, fast hon har ju inte förstört så mycket utan mer varit busig och smitit och så. Fortfarande så har jag ju alltid Bee-Kini lös här hemma då vi är ute. Jag kör mycket med hundspråk på henne och morrar och så om det är något eller visar väldigt tydligt då jag är missnöjd om hon inte kommer på en gång då jag ropar så nu är hon väldigt signalsäker och behändig på det sättet i alla fall. Men det är väl som talesättet: det ska väl vara något fel på en bra häst! *skratt*

8/10 Idag så var vi och tränade med Monika och Törna och Susanne och Kenzo. Jag passade på att väga Bee-Kini och sen i måndags så hade hon gått upp 1 kg! Jag hoppas verkligen att vågen visar rätt för den visade att Mitzy hade gått ner 0.8 kg. Nu väger Bee-Kini 11.8 kg. Vi hade en trevlig stund med bus och stoj efteråt i skogen. För jag tränade inte Bee-Kini så mycket utan jag hade med mej Vilma och Mitzy också som skulle ha sitt. Jag trodde att jag hade glömt kameran hemma men den låg i bilen, men Susanne knäppte kort som jag har lagt in här ovanför och på Kenzos sida också såklart! Sen då vi kom hem så försvann Bee-Kini på vår skogspromenad! Thomas och jag var ute och gick med alla röda i skogen. När vi hade gått en bra bit in efter stigen så sa Thomas: men mamma var är Bee-Kini? Vi ropade och lockade jättemycket men inget svar eller hund kom springande….Så då gick vi helt sonika tillbaka mot bilen medan vi ropade hela tiden. När vi var bara en bit ifrån bilen så hörde vi en som ylade och skällde och javisst var det Bee-Kini! Hon hade varit så pass smart att hon hade sprungit tillbaka till bilen och väntade där. Så då blev det ju glädjeyttringar såklart då hon hittade åt oss andra både två- och fyrbenta vänner. Efter bara en liten stund så sprang Bee-Kini rätt in i skogen med Pyttan så Thomas och jag gömde oss bakom ett träd. Men inte att Bee-Kini blev stressad, nehejdå hon sprang bara glad i hågen bredvid Pyttan och sen var det inte mer med det. Vi gjorde så flera gånger och sista gången så tog det säkert minst 10 minuter innan de hade hittat oss, men de sprang mest som yra hönor fram och tillbaka på stigen, men ingen blev det minsta orolig eller så. Hon är rätt skojig den lilla råttan!

28/9 Idag så har jag varit ute och tränat lite lydnad med Bee-Kini. Vi körde lkl 1 med godis såklart och vi gick igenom alla moment, så det var skoj. Hon tyckte att det var lite lurigt att hoppa över hinder, men sen hon fattade var det inga problem. Alltså det var ett jättelågt hinder så att ingen tror att jag körde ett som var i hennes mankhöjd eller så….Inomhus så har jag börjat att träna ”hålla kvar”. Det går ganska bra det också.

27/9 Vår allra gulligaste gulleråtta åt just upp en död skogsmus i stallet idag! Suck! Jag hann ju se slutet eller vad man ska säga så jag öppnade munnen och skakade ut skelettresterna som var kvar av den stackarn. Nog blir man förvånad ibland över hur äckliga de söta varelserna kan vara!

26/9 Idag så tog vi ut en fågel och tränade med igen. Först ville inte Bee-Kini ta den men hellre än att Vilma skulle få den så fick hon ju offra sej! *skratt* Sen på eftermiddagen så for vi ner och tränade vattenapportering. Bee-Kini har ju inte så gärna velat simma eftersom att hon flera gånger har följt med de vuxna i full fart ut på djupt vatten där hon inte har bottnat. Så jag har aldrig varit orolig att hon inte kommer att simma, bara att det kanske skulle ta lite tid. Men nu simmar hon glatt ut och hämtar en dummyleksak i alla fall. Så jag är så glad så…. Men nu har Bee-Kini börjat att bli värre än Pyttan då det gäller bus. Hon har ju kommit på att det är hur kul som helst att knipsa av kablar bak i kombin på Skodan. Jag kan ju säga som så att husse var inte så jätteglad….När vi kom hem så lagade Leffe så gott han kunde det hon hade rivit sönder. Men vad gör hon då? Nästa dag så tog hon bara den andra sidan! *suck* Det finns en bild här ovanför hur vi har försökt att lösa det problemet, för så är det ju alltid att man måste ju försöka att överlista den rackaren. Så Leffe kom på att vi skulle lägga dit en gammal trädgårdsdyna. Kan man annat än skratta då man ser hur den såg ut efter att vi hade åkt 2.5 mil in till Övik! *skratt*

24/9 På bilden här ovanför så syns det inte så väl men det är i alla fall Mitzy och Bee-Kini som hämtar samma dummie! Jag var ner med Mitzy, Bee-Kini och Leffe och skulle träna Bee-Kini att simma. Man kan ju inte komma på funktionsbeskrivning till våren med en Hummelvikare som inte vill simma om man har mamma och syster som är helt galna i att bada, eller hur? *skratt* I alla fall så for Bee-Kini ut i vattnet efter den första dummien och simmade! Varför kommer man aldrig att förstå hur en tollare tänker??? Jag menar det är ju inte ens en vecka sen vi var på kurs och jag fick strippa för att försöka hämta in en dummie…. Märkliga hund…. eller är det tollarlist bakom det hela? Vi var även och köpte fåglar idag så nu ska jag kolla hur det går med fågel i morgon. Förhoppningsvis så kanske det kommer någon käck bild på Bee-Kini också! För att förklara bilden lite mer så efter att jag hade kastat några dummiesar åt Bee-Kini (Leffe fick sitta med Mitzy en bit därifrån och träna passivitet) så fick även Mitzy hämta några dummiesar. När jag kastade ut till Mitzy så var Bee-Kini på bryggan jäms med där dummien landade. Helt otippat så hoppade Bee-Kini i från den låga bryggan och skulle naturligtvis ha samma dummie, fastän jag kastade ut en till åt Mitzy. Är det någon gång som Mitzy ALDRIG ger sej så är det att låta någon annan ta det hon har hämtat i vattnet! Men som vanligt så är alla hundarna alldeles för snälla med Bee-Kini så Mitzy morrade inte som hon gör åt Vilma om hon försöker ta samma sak, utan hon simmade bara på, med Bee-Kini som en tyngd bredvid, för inte släppte Bee-Kini taget heller! Så det såg ganska roligt ut. Jag är i alla fall jätteglad att Bee-Kini ville simma självmant utan någon speciell övertalning…..

19/9 Idag så var vi på apporteringskurs i Härnösand. Det var Anna som hade fixat så att Marita Björling skulle kolla på våra hundar och ge oss lite tips inför vår fortsatta träning. Det var otroligt intressant! Det visste jag ju iof redan innan eftersom att vi hade haft en kurs för henne för flera år sen då jag gick med Mitzy. Men den här gången så var det alltså Bee-Kinis tur. Marita hade först en genomgång då vi presenterade oss själva och hunden och vad vi hade för målsättning med dagen. För Bee-Kinis del så hade jag sagt att hon skulle springa i full fart ut i skogen och sen ta dummyn om hon hittade den och sen springa förbi mej med den i full fart. Mycket riktigt så var det precis så hon gjorde! Vi gjorde om övningen med olika varianter, men det blev ungefär samma resultat. Så nu ska jag träna på att då jag är ute med Bee-Kini att hon själv får ta upp saker och bära dem. Alltså att det kan ligga en dummy på vägen/stigen och då hon tar i den så berömmer jag och så får hon bära den. Sen ska jag även börja med vanliga håll-kvar-övningar inomhus. Simma ville hon inte heller göra, men vi gick för oss själva och provade. Jag började med att kasta dummyn på grunt vatten och sen blev det djupare och djupare. Dessutom var det bland vass och det är ju inte Bee-Kini heller van vid. I alla fall så tog hon dummiesarna så bra så jag kastade lite längre för varje gång och det gick bra även den första gången på lite djupare vatten. Men naturligtvis så skulle ju jag prova en gång till…. hmmmm Att man aldrig lär sej någon gång! Jag gick ut så långt det gick för stövlarna och lockade på Bee-Kini men hon stod där och tyckte att det var väl bra om jag gick själv och hämtade den! *skratt* Jag gick in till stranden och tog av mej stövlar och sockar och kavlade upp byxbenen och ut igen… Ja nu kom jag lite längre men inte ända fram. In igen och nu tog jag av mej jeansen också! Tur att jag hade en ganska lång T-shirt för jag är väl inte riktigt den som vill blotta mej i onödan om man säger som så! Sen hade jag tur att inte Susanne och Kenzo var kvar för gissa om hon hade tagit kort på mej då? Självklart för det skulle jag också ha tagit på henne! *skratt* Men nog är man väl ganska märklig att här har jag inte badat en endaste gång under sommaren fastän det har varit jättevarmt bitvis, men nog yrar man på ut i det kalla vattnet för en byrackas skull! I alla fall då jag gick ut och skulle få in dummyn så visade det sej att det var i princip bottenlöst där ute i dyn utanför vasskanten så jag höll dessutom på att ramla. Så det gäller att tänka positivt att jag blev inte mer blöt än vad jag hade räknat med i alla fall! Slutet på historien blev att Per fick skicka ut Leopold på en fjärrdirigering och så fick Susanne och Kenzo äntligen tillbaka sin dummy! Snipp, snapp, snup så var sagan slut för den här gången! Här är det bilder från kursen

18/9 Idag så har Bee-Kini gjort en ”Pyttan” igen! Det var avslutning på gokartbanan, så vi var där från kl 15-19.30 och eftersom att en del andra hundar var lösa så hade vi våra i bilen. Det gick bra trodde vi tills vi skulle åka hem… Naturligtvis så var vi ju ut med dem och så. Bee-Kini blev såklart döless av att sitta i bilen, så hon hade tuggat på både det ena och det andra…. suck… Hon hade lyckats bita sönder några kablar till okänt ursprung i kombin och dessutom dissekera filen som är klädd mot baksätet. Nog är det tur en sån gång att hon är söt som en karamell? Men som tur var så hade husse fått i sej lite trivseldricka så det gick relativt smärtfritt i alla fall. *skratt*

11/9 Idag så har vi varit på utställning igen. Bee-Kini slog faktiskt Ida idag och blev BIM. Det enda var att hon fick i kritiken att hon var lite blyg och det brukar hon ju aldrig vara. Det kan ha varit så att då Mitzy och Bee-Kini satt i sitt bur så gick Ida mot buret och hotade flera gånger så att Mitzy blev upprörd och det gjorde nog att Bee-Kini blev lite låg….Men vi åker på fler utställningar och tränar så får vi se hur det går. 

9/9 Idag har jag tagit några nya kort på Bee-Kini och Pyttan på Bee-Kinis 6 månaders dag.

8/9 Idag så var vi på SSRK:s träff i Bredånger igen. När vi kom dit så var vi ensam, så då tränade jag lite apportering med dummie. Mest hålla kvar. Sen efter en stund så kom det flera så då blev det bara passivitetsträning. Det kan man aldrig få för mycket av. Hon blev inte lika i gasen den här gången då de kastade iväg dummiesar i vattnet som de fick hämta. Så det finns nog hopp, bara hon inte får lära sej av dem hon bor ihop med! Mitzy, Vilma och Pyttan är ju allt annat än tysta då det handlar om att någon annan ska jobba i vatten.

4/9 Idag så kom Kenzo hit och tränade med oss. Jag hade lagt två korta blodspår åt valparna. Bee-Kini fick bara ett kort spår för jag hade använt så mycket blod till Kenzos spår. Idag så var inte Bee-Kini så duktig på att spåra. Hon började och var lite intresserad, men sen var det mycket vingel på vägen. Men hon hittade klöven själv i alla fall och blev mycket intresserad av den. Bee-Kini ville inte bära den först, men då jag drog den i snöret så tog hon upp den efter en liten stund. Sen bar hon den stolt och ville gärna gnaga på den. Efteråt så fick de leka på åkern och härja av sej. Sen åkte vi hem och fikade och efter det så tränade vi lite apportering med dummy och fågel. Bee-Kini var duktig och tog fågeln varje gång. Så det gjorde att jag blev riktigt stolt över henne. När Susanne och Kenzo hade åkt hem så åkte vi iväg med alla röda till mina föräldrars sommarstuga och där fick de bada och härja av sej allihopa.

3/9 Idag så har jag tränat Bee-Kini med lite vattenapportering med fågel. Vi var ute i mina föräldrars sommarstuga och hon tog fågeln alla gånger som jag kastade den en liten bit ut. Ca 5 ggr men sen slutade vi då hon tyckte att det var som roligast. Hon är lite duktig i alla fall den lilla råttan! Däremot så var hon inte ett dugg duktig då vi skulle åka hem. Vilma hoppade in i bilen på en gång, men Bee-Kini tycker att det är så roligt leka och bada där ute så hon ville inte hoppa in i bilen och jag tänker INTE springa efter henne. Så då hon inte kom då jag ropade utan bara satt och glodde på mej så satte jag mej helt enkelt i bilen och åkte iväg en liten bit. Först så blev hon nog förvånad men sen satte hon fart och då hoppade hon in i bilen utan diskussioner och naturligtvis utan beröm från min sida. Det gäller som sagt att alltid överlista de små rackarna! *skratt*

1/9 idag så har det blivit mer träning….Jag åkte iväg till SSRK:s träning i Bredånger. Men idag så blev det ”bara” passivitetsträning. Bee-Kini blev alldeles i gasen över att andra fick simma och hämta apporter, men annars så var hon ganska duktig. Vi tränade på sitt-ligg-stå bland de andra hundarna och det gick ganska bra med godis. När vi gick därifrån så tänkte jag träna lite kontaktövning. Jag kopplade loss Bee-Kini och hon sprang iväg som en kanonkula. Jag gömde mej bakom ett träd och det gick en stund och sen kom hon ångandes förbi igen flera gånger innan hon hittade mej. Vi fortsatte vår promenad och hon gick väldigt nära en lång stund. Men då vi kom närmare bilen så drog hon iväg igen så jag hoppade in i buskaget igen. Jag tror att hon säkert sprang förbi 4-5 gånger och stannade på stigen alldeles där jag var gömd utan att fokusera. Men hon blev inte rädd utan mer fundersam. Till slut så började hon använda näsan och då gick det bra så jag berömde henne då hon kom. Sen ville hon inte komma på inkallning så jag vände och gick åt andra hållet och Bee-Kini kom i full fart och jag vände och hon sprang förbi massor av gånger. Till slut tyckte hon att det var så tråkigt att det var nog lika bra att komma så att det blev nåt slut på det hela…

30/8 Ja nu börjar det bli tätt mellan Bee-Kinis bravader….suck… Idag så var Eva som är arbetsterapeut hit en stund. Vi skulle gå ut och gå med stavar, så jag sa åt Thomas att komma ner så att han skulle passa hundarna. Thomas var hemma eftersom att han hade feber. Vi var ute och gick med stavarna ca en timme och då vi kom hem så tänkte jag förvånat vad är det som ligger på golvet? Jo då hade gulliga Bee-Kini tagit ut en pärm ur Evas väska och fullständigt demolerat framsidan på den…. Snacka om att det var skämmigt! Men som tur är så känner jag ju Eva sen förut så hon sa bara lite tillkämpat hurtigt ”det gör ingenting, för det är ju bara landstingets pärm!” Jo tjenare! Som tur var hade hon ju i alla fall inte börjat att ge sej så mycket på papperen som var i pärmen. Men det var ju några som hade lite söta bitmärken nere i ena hörnet. Så Eva sa glatt att ”jag tror inte att jag tar in pärmen och visar den för nästa patient!” Nog är det tur att hon är söt som en sockertopp vår lilla Bee-Kini!

29/8 Idag så har Bee-Kini varit på gokart tävling igen. Thomas körde DM här i Övik och blev 6:a av 11 så vi tycker så klart att han var jätteduktig. Bee-Kini charmar de flesta hon träffar på. Däremot så blev jag getingstucken i halsen mitt under tävlingen… Mindre kul, men det gick bra, för det är rätt segt virke i den här kärringen! Senare på kvällen här hemma så utvecklade hon det hon började med för några dagar sen….Så nu ligger hon i fönstret och sover och vräker sej! Men nu är det slut med charmerandet här hemma lilla stumpan!

26/8 Idag så tog jag fram en fågel och skulle träna lite med hundarna. Jag hade Pyttan ute i bandet då jag skulle träna Bee-Kini. Först så var hon väldigt intresserad av fågeln, men hon ville inte ta den i munnen. Men då kom jag på att jag kunde ju kasta den mot Pyttan, men så att inte Pyttan kunde nå den och då tog hon den direkt! För vad gör man inte för att någon annan inte ska få göra nåt skoj! Så Bee-Kini var jätteduktig och bar den i full fart flera gånger, så nu är det bara att träna på! Tyvärr så hann jag ju inte föreviga det hela på bild då jag var ensam som både skulle träna och fota. Men man får väl hoppas att det sker fler gånger!

24/8 Idag har Bee-Kini gått sitt första viltspår! Hon fick ju prova på ett kort blodspår i onsdags på SSRK träffen. Då var hon ju inte så imponerad av det hela. Idag så la jag ett kort bara ca 10 meter blod med en rådjursklöv på slutet. Vi tog på sele (jättestor var den förstås!) och gjorde efter konstens alla regler. Den här gången gick det mycket bättre. Hon satt kvar då jag inspekterade spårbörjan och det gick bra att sätta på selen. Hon började att spåra på en gång, men tyckte inte att det var så kul efter några meter, så då fick jag visa henne på spåret så att hon skulle bli intresserad igen. Det fungerade utmärkt. Tyvärr kom tjocka mamma Mitzy ut och störde, för hon hade ju fattat att nåt var på ”g” och ville inte missa nåt. Men till slut fick jag ordning på dem båda två. Då fortsatte Bee-Kini själv på det som var kvar på spåret. Hon hittade inte klöven på en gång, men gick och nosade jättemycket runt omkring och till slut hittade hon klöven och tog upp den med en gång! Så då blev matte glad må ni tro! Sen blev hon trött och gick och la sej under data skrivbordet.

21/8 Idag har vi varit på utställning igen. Det gick även den här gången över förväntan med kritiken, så det var ju skoj. Här kan du läsa kritiken. Jag är ju inte direkt känd för att vara en mästare på tålamod, så då vi skulle hem så gick jag och Susanne och kollade på agilitybanan. Naturligtvis så var vi ju tvungna att kolla om de ville göra något. Bee-Kini sprang igenom den öppna tunneln som är lång och en böj på vid första försöket. Sen var jag ju tvungen att kolla den platta tunneln också och även den fixade hon på första försöket. Ganska gulligt va? 

19/8 Nu är Bee-Kini ca 40.5 cm hög

Jag måste bara berätta två roliga saker som hände idag. När vi satt på utställningen och väntade på vår tur så kom det en tant med två små hundar och frågade om rasen. Bee-Kini blev såklart jätteglad och ville leka och drog som en galning för att komma fram till tanten och hennes hundar. Jag är ju van att mina valpköpare vet hur jag är, så jag sa bara helt allvarligt att hon får inte träffa på folk, så det är därför hon blir så vild/glad. Ojdå sa tanten…. Naturligtvis så skojade jag ju, men trodde att hon förstod det…

Nästa sak inträffade då vi stannade på Dollar Store för att inhandla underkläder till våra barn. Medan jag och Susanne stod där och talade om för och nackdelar med olika trosor så kom det en tant och började berätta om sina erfarenheter. Vi hakade på och fick reda på olika saker. Då skojade jag och sa att då kanske du kan visa de där som är så bra? Och då började tanten på att knäppa upp knappen mitt inne i affären, så då fick jag snabbt skynda mej att säga att jag skojade. Det finns verkligen hjälpsamma, snälla människor mitt ibland oss…. *skratt*

18/8 Idag så har vi varit och tränat för första gången med vattenapportering med fågel. Terese kom och hälsade på med Bond och sen åkte vi ut till mina föräldrars sommarstuga och tränade där. Första gången gick det jättebra. Bee-Kini sprang ut och hämtade fågeln på en gång, men sen andra gången så tyckte hon inte att det var speciellt skoj. Jag höll på tills hon i alla fall gick fram och nosade på och lyfte fågeln lite i vingen så slutade vi där. Här kan du kolla på bilder därifrån. Sen var vi på en träningskväll med SSRK Övik. Det var jättekul, eftersom att vi kunde göra de övningarna med valparna också. Det var Kjell Lindqvist som är viltspårdomare som hade hand om den träffen. Han tyckte att vi skulle lära oss mer om att kolla på hundarna då de var ute i skogen. Så den första övningen var att en kanin hade släpats över stigen som man passerade. Då skulle vi kolla hur hunden reagerade både på spåret och sen då den hittade kaninen. Bee-Kini blev väldigt fundersam och blev väldigt lågställd då hon kände lukten av kaninen. Men hon spårade sej fram till kaninen i alla fall och tog skall på den där den låg! Men hon gick fram och nosade av den så det var bra gjort. Den andra övningen var ett väldigt kort blodspår som var kanske 10 meter. Då skulle vi kolla hur hunden reagerade då spåret tog slut…. Bee-Kini var inte så värst intresserad av att spåra över huvudtaget. Hon gick och nosade av på sitt eget sätt och sen var det inte mer med det. Kjell tyckte att hon såg försiktig ut, men jag tyckte att hon såg ut att vara mer ointresserad. Gunilla som ska skaffa en Hummelvikare var också där med sin blandis Mira, som behöver träffa fler hundkompisar. Det var jättekul att se att innan vi åkte hem så hade Mira bjudit upp Bee-Kini till lek och Bee-Kini var inte sen att hänga på så klart! Dessutom så blev det ofrivillig skotträning hela tiden. Träningen låg mittemellan vanliga skjutbanan och skeetbanan så det small hela tiden, men det bekom inte våra valpar ett dugg. Samtidigt bra att skotträningen sker medan man gör saker tillsammans med andra hundar som inte är rädda/berörda. Man avdramatiserar ju allt ganska mycket bara av det.

16/8 Nu är det dax igen….Nog är det tur att man blev van med Pyttan….suck….I fredags så var vi i alla fall in på stadsbesök med Bee-Kini och det gick superbra. Vi var där i flera timmar och hon fick se rullstolar, mörkhyade människor, de som höll på att borra och gräva på gågatan och annat märkligt och hon gick med svansen i vädret och tyckte att allt bara var hur kul och spännande som helst! Så det var skojigt… Vi var även till en fotograf för att ta passkort på Linn och Thomas och hon charmade den stackarn totalt! Sen gick vi till polisen och det gick också bra. Det enda som hon hade problem med var dörrar som öppnar sej själv. Hon skällde som ett tok och kunde inte förstå hur det gick till! Så vi stannade så att hon fick lugna ner sej och då öppnades dörren igen eftersom att hon gick lite för nära… så då började hon igen. Men då en barnfamilj gick in med sin vagn så såg hon sammanhanget och då gick det bra. Så det tycker jag var ganska klokt reagerat! I lördags så var vi på ljusfest ”stugsista” ute i Gullvik. Då kunde ju inte hundarna följa med så de fick sitta i bilen medan vi käkade. Det gick bra och sen tog jag hela flocken och gick upp till husvagnen för att fröjdas framför TV:n till CSI på kanal 5 som vi inte har hemma. Men sen kom jag på att det var nog bäst att jag skulle gå ner till puben/restaurangen igen för att säga hejdå till alla vännerna som vi fått under sommaren. När jag gick tillbaka till husvagnen så hade Bee-Kini ändrat lite på inredningen igen. Hon ska nog bli inredningsarkitekt eller så…. Hon hade rivit ner den sista rullgardinen fram i husvagnen och rivit den i små bitar som låg vackert dekorerade på sängen! Men som den sanna tollare hon är så ville hon ju självklart ha lättare att kolla ut, så då tar man ju helt enkelt bort det som är i vägen eller hur? *skratt* Hon skötte sej helt super i går på utställningen i alla fall. Hon sprang då hon skulle springa och stod snällt stilla då hon skulle göra det, precis som mamma Mitzy, så det finns hopp!

8/8 Idag så for jag iväg med alla röda och badade med dem i mammas och pappas sommarstuga. Så nu ska Mitzy få en rejäl dos med vattengympa inför hennes två utställningar i höst!

7/8 Idag har jag lämnat bort Bee-Kini för första gången en hel dag till mina föräldrar, men det gick bara bra (säger dem i alla fall…) Nu väger Bee-Kini drygt 8.7 kg.

6/8 Ja nu är det dax att bekänna igen…. Nog är det tur att Bee-Kini är söt som en sockertopp för hon kan hitta på det mesta. Om hon får vara ensam i husvagnen med de andra hundarna en liten stund så slår det aldrig fel att då har hon minsann gjort åtminstone en tidning i molekyler som passar direkt till pappersmassa….Hon kanske siktar på en karriär på massafabriken vi har här i Övik??? hmm…. Men hon blir ju så glad och ska bara pussa sin matte då man träffar henne igen så man kan helt enkelt inte vara arg någon längre stund på henne. Hon har haft en jättekul sommar eftersom att hon har fått träffa flera av sina bröder. Och jag tycker i alla fall att hon är inte riktigt lika energisk då de möts som hon har varit tidigare, men det kanske bara är önsketänkande….Det senaste som hon har kommit på i husvagnen är att så fort någon lämnat vagnen och stängt dörren så passar hon på att hoppa upp på diskbänken för att kolla om det finns något man kan ha användning av där. Och då ska ni inte tro att det hjälper att man står utanför och tjoar på henne att gå ner….inte då för han man påbörjat ett uppdrag så är det självklart att man fullföljer det. Det här ledde till ett smärre missöde i veckan som var. Vi gjorde det absolut töntigaste man kan göra och som jag har sagt att det ’”kommer jag ALDRIG att göra”. Vi campade utanför IKEA i Sundsvall en natt. På kvällen så skulle vi göra det lite småmysigt (om man nu kan det med E4 alldeles bredvid). Så vi hade köpt kött, korv och grönsaker och skulle göra grillspett. Det var jättemysigt och jättegott och till slut så blev ju gammelmatte trött och skulle gå in i vagnen där alla 5 hade suttit och väntat (ni har väl kollat på bilderna där nosarna sticker ut genom husvagnsfönstret?). Eftersom att jag är ganska ofärdig så får jag först sätta mej ner på knä och sen medelst hasande komma längre in på dubbelsängen till tidningen. Så fort jag sätter ner det ena knäet så känner jag hur det gör skitont. Då har den lilla Råttan tagit kniven som Leffe lagt i diskhon och lagt i skarven mellan husvagnsdynorna! Så då jag kommer hasande så får jag kniven rätt in i knät så att blodvite uppstår! Så jag ropar på Thomas att komma med papper, men han blir alldeles handlingsförlamad och tror att papperet ska komma till honom och frågar om och om igen om han ska ringa ambulans eller 112! Trött förklarar jag då att han måste leta reda på papper, eftersom blodet rinner sakta men säkert i en strid ström ner på påslakanet. Storasyrran Linn blir då påhejad att hjälpa till att leta och skyndar sej in på husvagnstoan och där stannar hon tills kusten är fri eftersom att hon har ”blodskräck”! Så då har jag en 12 åring som står och frågar om han ska ringa ambulans och en 15 åring som står och trycker i en lite skrubb som kallas toa medan huvudpersonen blir mer och mer upprörd och formligen skriker att så svårt kan det väl inte vara att få fram lite papper??? Då släpper förlamningen för Thomas och han öppnar dörren och säger som ett mantra till pappa ”pappa du måste skynda dej och komma, pappa skynda dej”. Vid det laget så hade nästan blodet slutat att rinna eftersom att allt tog så lång tid och jag suckade lättat att det inte var en hjärtattack jag hade fått….. Fortsättning lär ju följa för kom ihåg att än har de inte kommit in i värsta åldern än.

4/7 Bee-Kini börjar på att bli som sin syster! Helt galen! På en dag bet hon sönder två stycken mobilladdare! Både till Linns och till vår mobil. Nog är det tur att hon är söt som en karamell såna gånger!!! I lördags så var hon på puben med oss och gjorde succé så klart! Hon virade bara ihop sej och tyckte att det var ganska coolt att kolla runt! Många kommer fram och är förundrad över hur lugn hon är. Men då har de ju inte sett henne busa med sina kompisar. Men hon är hur cool som helst då det gäller nya saker. Idag träffade hon på en fransk bulldog valp. Hon förstod inte först vad det var (man förstår ju henne…) så hon raggade, men sa ingenting. Men efter en liten stund så insåg hon att den där märkliga varelsen var faktiskt en hund hon också och då lekte de och hade kul.

13/6 Bee-Kini var ju också naturligtvis med på träningen i helgen. Men hon var bara kuttersmycke! Som vanligt så charmade hon alla som kom i hennes närhet, för hon är ju så liten och söt! Men listig! Skyndade sej att försöka sno något ur fikakorgen eller om det var något annat ätbart på gång. Är man tollare så är man!

10/6 Idag så var jag och Bee-Kini iväg en snabbis till Kenzo. Det tyckte de var jättekul. Det var intressant att se hur Bee-Kini betedde sej mot en hund då hon inte är hemma i tryggheten. Men inte var det någon skillnad….Pang på bara och sen var leken i full gång. Hon fick också träffa på en katt för första gången. Det var väl inte sådär superintressant tyckte hon. För en gångs skull så var det inte Bee-Kini som var mest på ”G”! Så där har nog Bee-Kini mött sin överman och det är bra det…..De sista korten p det här datumet visar hur trött Bee var då vi åkte hem….Hon slocknade som en klubbad på mina fötter! *skratt*

9/6 Nu har jag fotat lite mer då vi var ute i skogen med dem allihopa. Det finns fler bilder på Hummelvikarnas sida. Bee-Kini fick även följa med på Thomas avslutningsfest på badstranden. Där kom det precis som vanligt fram en hel del folk som ville klappa och pussa på honom. Stor succé så klart!

4/6 Idag så fick Bee-Kini följa med till gokartbanan. Där har hon ju varit förut också och haft skoj. Idag så blev hon lite brydd för de höll på att lasta skrot på tomten bredvid så det slamrade och höll på rätt mycket. Först så tyckte hon att det var ganska läskigt för då tog hon inte ens godis, men sen efter ett tag så brydde hon sej inte det minsta utan hon strosade runt i ensamt majestät och kollade på allt. Vi satt och tog tid på Thomas medan Leffe mekade med andra saker och då låg hon jättesnällt i gräset bredvid mej hela tiden. Ja det är klart ibland fick hon ju ett mindre tollarryck och skulle busa med kopplet eller någon pinne…..Men nu är hon duktig att gå i koppel också.

3/6 Bee-Kini var också så klart till vet för sin spruta idag. Hon väger nu 4.75  kg och är brödernas skräck. Hon kastar sej över alla och envar som har gett henne någon oförrätt tidigare i livet….Rätt smart faktiskt. Hon ger sej inte heller med sina pirajatänder som hugger till då man minst anar det!

29/5 Idag så har Bee-Kini gjort sitt premiärdopp! Vi var ut till mina föräldrars stuga med alla röda hundarna. De stora for ut i vattnet i full fart och lilla Bee-Kini följde efter i samma fart och då blev det ooooopppppsssss… vad hände då hon kom ut på djupt vatten. Men lilla Bee började helt enkelt bara att simma och sen var det inget mer med förutom att hon frös oerhört! Men hon blev ändå inte rädd för vattnet utan gick gärna dit igen men utan att simma förstås….

27/5 Nu är det lugnt och skönt i huset med bara en valp! Så idag så har jag varit ute och promenerat med Bee-Kini i koppel. Då mötte vi vår flat kompis Wilma. Men Wilma var mer intresserad av mina godisfickor än att busa med Bee, så hon tyckte att Wilma var lite tråkig… Dessutom så mötte vi en stor skrammeltraktor som var tvungen att växla precis då han var bredvid oss. Den tyckte hon var lite läskig men sen kom hon fram och käkade frolic. Så det gick bara bra.

26/5 Idag så har vi varit ute och tagit en massa kort eftersom att det både var fint väder och att Billy ska åka ikväll.

25/5 Idag så har jag varit och vägt Bee. Nu väger hon 4.2 kg. Hon är väldigt social och mysig. Vill gärna komma upp och sitta i knä och mysa. Eftersom att jag oftast är väldigt trött så kan jag somna i princip när som helst. En eftermiddag så satt jag och höll i Bee medan kollade på TV:n då jag somnade. Då låg Bee hos mej i säkert ett par timmar tills jag vaknade och då var hon så pillanödig….Gullhjärtat! Hon påminner otroligt mycket om Mitzy i samma ålder. Pyttan var aldrig så här vän som Bee är. Så det ska bli otroligt spännande att se vad som blir av henne. Men vi hoppas att hon fortsätter i samma stil, för då blir hon kvar här bland Hummelviksgänget!

15/5 Bee-Kini blev jätteglad då Kaizer kom idag så att hon fick någon mer att terrorisera. Hon har verkligen blivit busig den lilla stumpan, så det känns jättebra.

14/5 Nu har det börjat att bli full fart på Bee-Kini också! Nu klättrar hon smidigt över skivan som vi har mellan köket och vardagsrummet medan Billy står kvar i köket och skriker hjärtskärande. Nu har gammelhusse dessutom börjat att introducera Bee till att ligga under täcket då de kollar på TV….. suck…. Men jag ska kämpa emot den här gången!

11/5 Bee-Kini är mycket lugnare och beskedligare än Billy! Nej jag bara skojar! Men hon söker mer kontakt och är mindre självständig än Billy. Hon håller koll på var man är så då man ropar på henne då hon är ute så kommer hon på en gång. Men annars så gillar hon också att utforska världen. De sover båda två i buren på nätterna. De protesterar lite från början men sen går det hur bra som helst. De väcker mej då de vill gå ut och pinka på natten och är så duktiga så. Jag säger samma som om Billy att blir det bra väder i morgon så ska jag ta lite kort på dem.

7/5 Bee fick också prova på att bada lite i poolen idag och eftersom att hon är så liten mot sina bröder så blev det nästan en simtur för henne…..

3/5 Det var skönt att vet inte hittade något fel på lilla Bee. Hon tyckte att hon såg pigg och vaken ut så det känns ju skönt. Nu väger Bee 2.45 kg. Vi tycker nog att hon ligger ca 2 veckor efter de andra i utvecklingen. Men hon utvecklas som hon ska i sin egen takt. Så nu har hon ju börjat att brottas och ge tillbaka på alla syskonen då de ger sej på henne. Förut så skrek hon bara och tyckte synd om sej själv, men nu har hon blivit mycket tuffare….

24/4 Nu väger Bee 1816 gram

19/4 Nu väger Bee 1300 gram. Men hon är pigg och glad och har faktiskt börjat att busa och bråka med sina bröder och syrra. Förut så började hon alltid att skrika på en gång som de kom i närheten av henne, men nu försöker hon i alla fall att ge igen lite. Så det är ju jätteskojigt. Det är också kul att de som kommer hit och träffar Bee med jämna mellanrum tycker också att hon utvecklas hela tiden fastän det går långsamt, men vem har bråttom???? *skratt*

15/4 Nu väger Bee 1260 gram. Jag ger henne bara välling en gång per dygn och det verkar hon må ganska bra på. Hon är ju fortfarande liten, men kommer i kapp lite mer allteftersom. Nu ser hennes baksteg också bra ut. Hon gick ju så oerhört bredbent förut. Så vi hoppas på vår lilla stumpa som blir bara mer och mer söt som en riktig karamell. Men brorsorna är rätt tuffa med henne och syrran också! Ibland så tar de tag i henne och ruskar henne så den lilla stackarn skriker så då får vi rycka in och hjälpa henne. Men de har blivit lite lugnare mot Bee de senaste dagarna och ger sej mer på varandra.

11/4 Ja vår lilla stumpa kör sitt eget race, men nu väger hon i alla fall 1145 gram, så vi är väldigt nöjda över hennes ökning. Hon är fortfarande glad och livlig. Men hennes bröder och elaka syster brukar använda henne som kamptrasa och det är inte så populärt, för då skriker lilla Bee i högan sky som en stucken gris, så då får vi rycka in och hjälpa henne.

7/4 Nu i kväll vägde Bee 870 gram

6/4 Nu väger Bee 730 gram. Jag provade att dra ner på vällingen, men det gick inte så bra, så därför fortsätter jag att ge henne ett tag till….

5/4 Nu väger Bee 705 gram

4/4 Idag väger Bee 640 gram!

2/4 Lilla Bee kämpar på och väger nu 580 gram och är hur pigg och glad som helst! Hon äter fortfarande Björcks blandning, men äter också lite köttfärs och kulor. Hon är väldigt söt och charmig och sitter gärna hos en i famnen hur länge som helst.

31/3 Nu i morse så vägde Bee 500 gram. Så nu hoppas vi verkligen att det kommer att ordna sej med henne, för nu ser hon verkligen ut att vara både pigg och kavat. Mitzy har verkligen härliga naturliga instinkter, för hela den här veckan så har hon lyft ut Bee från valplådan och lagt sej på sidan med henne för att hon ska få dia ensam. Tänk vilka instinkter som finns djupt inrutade i dem….

27/3 I morse så vägde Bee 380 gram och nu i kväll så hade hon gått upp till 460 gram. Nu äter hon och växer helt ok och ser dessutom fin ut i kroppen. Hon är inte alls så där klen som hon var förut, så nu känns det som att det värsta är över, men jag fortsätter att koka Björcks blandning åt henne ett tag tills man ser att hon äter vanlig mat (dvs kulor)

26/3 Bee ökar sakta men säkert så i morse vägde hon 360 gram. Jag tror att det beror på att jag var tvungen att vara ute på en massa äventyr igår så hon fick inte sin välling med lika jämna intervaller som vanligt….Men hon står i alla fall inte kvar och stampar på samma ställe som hon gjorde förut. Hon är väldigt pigg och alert och vet vad hon vill, så det känns så skönt att vi inte gav upp den andra gången hon blev så jättedålig!

25/3 Nu väger Bee 340 gram kl 7 på morgonen!

24/3 Lyckan är stor för nu väger Bee över 300 gram! I morse kl 06.30 så vägde hon 305 gram. Vilken härlig början på dagen! Jag skulle ju ha gett henne välling i natt också, men somnade! (skäms jättemycket!) Men hur som helst så verkar hon i alla fall må kanonbra numera. Magen blir aldrig hård på henne, utan bara lite spänd då hon precis har ätit. Tänk om vi skulle få ha sån tur att hon klarar upp det här….Då skulle vi bli så lyckliga, för hon är så otroligt söt. När man nu går ner i valplådan och tittar på alla valparna, så utmärker sej inte Bee så otroligt mycket. Det är klart att hon är mycket mindre, men nu ser hon inte så tanig ut, så nu är vi alla vid gott mod. Efter att Bee hade käkat nu mitt på dagen så vägde hon nästan 340 gram så det verkar ju jättebra om det fortsätter så…..

23/3 Nu har jag bestämt mej för att chansa lite med Bee. Jag har blandat i hop ”Björcks blandning” och ger nu det varvat med den svagare som jag blandade ihop innan jag hade alla ingredienserna. Så nu varvar jag de två olika vällingarna. Hon får även mer i mängd av vällingen, eftersom att hon har varit så väldigt hungrig. Ska bli spännande att se hur det kommer att gå.

22/3 Lilla Bee gick ju ner till 270 gram denhär omgången då hon blev så dålig, men nu på morgonen hade hon gått upp till 280 gram i alla fall, så vi hoppas att det ska bli ännu bättre när jag kan göra i ordningen den här blandningen ”på riktigt”. Magen är mjuk och fin på henne nu i alla fall. Så jag hoppas verkligen att hon kommer att tåla det här. En rolig sak som inträffade nu kl 07 då jag var ner och gav henne var att efter blandningen så la jag henne vid Mitzy så att hon skulle få dia. Först så tog hon en spene och diade lite, sen gick hon vidare och tog av Brun (890) en spene! Kan ni tänka er hur skojigt det såg ut! *skratt* Det var verkligen som David mot Goliat! Så hon är verkligen en sann kämpe!

21/3 Idag så har Bee varit pigg och hungrig, men har bara fått glykosblandningen. Vi har även tagit Mitzy åt sidan så att Bee har fått dia alldeles själv eftersom att hon är så liten. Hon åker ju som en katapult då de stora brorsorna kommer dundrande. Ja Bira är ju ingen lättviktare heller….*flin* Nu i kväll ringde min kompis veterinären och sa att hon tyckte att jag skulle ge henne Björcks blandning. Nu hade jag inte alla ingredienserna hemma och inga apotek är öppna här på helgerna så vi gjorde som Kajsa Varg att vi tog vad vi hade….Så i stället för 3% komjölk, så blev det mellanmjölk och ingen grädde. Så jag blandade mellanmjölk med äggula och lite druvsocker. Sen har hon fått det två gånger i kväll och varit jättehungrig och blivit mätt och nöjd efteråt. Så nu hoppas vi att hennes lilla mage ska klara av det här, för annars så klarar hon nog inte den andra blandningen heller. Så jag ska vara uppe i natt och hålla koll på vår lilla gullunge. Idag har hon i alla fall börjat att öppna ögonen lite och hon är helt bedårande fast i pytteformat. Och ja Maria hon är en riktig kämpe! Tack igen för att det är så många som bryr sej om vår lilla stumpa….

20/3 I morse så var Bee pigg och åt utblandad välling. Sen var hon fortsatt pigg på fm, men nu på em (kl 16) så har hon hastigt blivit sämre igen, så nu börjar vi tro att det går nog inte att rädda henne, men vi gör fortfarande allt vi kan. Nu är kl 19 och efter att ha ringt och talat med min veterinär igen, så har vi tagit bort antibiotikan och ger återigen glykosblandning och även paraffinolja. Vi började med det kl 16 och nu är hon mycket piggare igen… Det enda som vi kan komma på är att hon måste vara överkänslig mot valpersättningen, eftersom att det är då hon blir dålig. Så nu ska vi bara ge glykosblandning och försöka att få henne att dia Mitzy enskilt här uppe utan de andra valparnas konkurrens. Så nu är det bara att kämpa på igen. Då vid 16 tiden kändes väldigt tröstlöst eftersom att om man tog upp henne så var hon alldeles slapp och apatisk. Men nu är hon piggare och trampar och håller emot med tassen, så vi håller verkligen tummarna för att lilla Bee ska klara upp det här för hon är verkligen en sann kämpe. Tack för all omtanke om oss och våra hundar.

19/3 När vi vaknade kl 06 i morse så var Bee hungrig. Så jag blandade väldigt svagt tillägg och peppar, peppar så verkar hon vara som vanligt idag. Hon bajsade två gånger, så nu är hon med syskonen och mamma Mitzy i valplådan. Nu kryper och kravlar hon precis som vanligt, så nu är det bara att hoppas att allt kommer att gå bra. Det konstiga är att hon har inte gått ner något sen igår trots att hon har varit så dålig. Så nu väger hon 290 gram. Nu är kl 17.30 och nu mår lilla Bee mycket bättre. Hennes mage är inte spänd och just nu ligger hon i soffan i vardagsrummet på husses mage efter att i ensamt majestät ha diat Mitzy. Hon är ju så pytteliten mot de andra så hon åker ju bara iväg då de stora klumparna kommer. Så vi har henne innanför tröjan och myser med henne. Så nu är det bara att hoppas att natten också kommer att gå bra. 

18/3 Idag så åt Bee hur bra som helst och var pigg och alert. Hon har även börjat att känna igen mej, så då jag sätter mej i valplådan, så kommer hon krypandes mot mej, den lilla sötnosen. På eftermiddagen när jag skulle ge henne mer tillägg, så ville hon inte äta någonting alls, var väldigt slö och hade tom tungan lite utanför munnen….Så då blev jag ju såklart väldigt orolig. Det brukar ju vara ett tecken på att det inte är så långt kvar. Så jag ringde veterinären på en gång och hade tur att det var kvällsöppet så det var bara till att starta  och varmköra bilen och åka in med henne. Leffe körde och jag satt och hade Bee innanför tröjan medan jag masserade magen på henne. Vi fick komma in med henne på en gång (tack och lov…) Så Monica masserade och kollade och kände igenom henne överallt. Det enda som hon kunde säga var att magen var väldigt spänd, så om hon hade ätit för mycket eller vad det kunde vara. Vi fick i alla fall tips om att det enda vi kunde göra var att ge henne sockerlösning. Blandningen är 1 dl vatten, 0.5 gram salt och 10 gram druvsocker blandas till 37 grader, sen ger man 1 ml/100 gram kroppsvikt 1 gång/30 min. Vi fick även med lite paraffinolja om hon inte skulle kunna bajsa. Det behövde vi inte använda. Så jag satt och masserade magen och stjärten på henne hela kvällen och halva natten. Sen somnade jag med Bee innanför tröjan. Hon vaknade några gånger under natten och gnällde, så det tog vi ju som ett bra tecken, eftersom att hon tidigare varit så väldigt slö. TACK SNÄLLA RARA MONICA ATT VI FICK KOMMA IN PÅ EN GÅNG! Glömde säga att tassen ser väldigt mycket bättre ut, men nu ska jag ge antibiotikan bara 1 gång/dag.

15/3 Idag då jag var ner och kollade till valparna och gav Bee-Kini tillägg så såg jag att hon hade fått en inflammation i den ena framklon. Så det var bara att ringa veterinären och ge antibiotika. Så nu ska hon få 0.12ml Amimox två gånger per dag i 10 dagar.

14/3 Vår ”nya” Pyttan väger som en liten sparv. Hon har gått ner i vikt så nu väger hon 210 gram, men är ändå pigg och alert. Så vi ger henne tillägg ett tag till. Hon har i alla fall fått hängöron och nosen har blivit liiite mörkare.