Welsh Corgi Cardigan
 

Rasstandard          

Hemland: England

Bakgrund/ändamål:
Welsh corgi cardigan antas vara den äldsta av de två corgi-varianterna.
Man tror att den funnits i Wales sedan 1000-talet, där den använts såväl till gårdshund som till jakt- och vallhund.
Särskilt som boskapsvallare ansågs Welsh corgi cardigan vara ovärderlig.
De båda corgi-varianterna torde ha en gemensam historisk bakgrund.
Fram till år 1934 korsades varianterna med varandra.
Därefter skildes de och blev två separata raser.
Cardigan är numera väl skild från Pembroke i typ,
genom många rasspecifika detaljer.
Welsh corgi cardigan har inte blivit så populär som sin kusin pembroke och den kan närmast karaktäriseras som sparsamt förekommande ras.
Welsh corgi cardigan är en livlig och alert hund.
Rasen är vaken, energisk, intelligent och lugn, inte skygg eller aggressiv.

Helhetsintryck:
Welsh corgi cardigan är en kraftigt byggd hund, tålig, rörlig och uthållig.
Kroppen är lång i förhållande till mankhöjden.
Rygglinjen avslutas med en rävliknande svans ansatt i linje med ryggen.

Huvud:
Huvudet skall vara rävliknande med bred skalle,
som skall vara flat mellan öronen och avsmalnande mot ögonen.
Den skall vara lätt välvd över ögonen.
Stopet skall vara måttligt markerat.
Nospartiets längd i proportion till skallen bör vara 3 till 5.
Nospartiet skall vara lätt avsmalnande mot nosspegeln, som skall vara svart.
Nosen skall vara lätt framträdande men inte trubbig.
Underkäken skall vara välskuren och kraftig men inte framskjutande.

Ögon:
Ögonen skall vara medelstora, klara med ett vänligt, piggt men ändå vaksamt uttryck.
Ögonen skall vara ganska brett placerade
med ögonvrårna klart markerade.
Färgen skall företrädesvis vara mörk eller i harmoni med pälsen.
Undantag för blue merle där ett eller båda ögonen tillåts vara blekblå,
blå eller med stänk av blått.
Ögonlocksränderna skall vara mörka.

Öron:
Öronen skall vara upprättstående och
ganska stora i proportion till hundens storlek.
De skall vara måttligt breda vid basen,
avståndet mellan öronen ca 9 cm.
De bör vara placerade så långt tillbaka
att de kan läggas platt mot halsen.
Öronspetsarna skall vara lätt rundade.
En linje dragen från nosspetsen genom
ögat bör passera genom eller nära örats spets.

Bett:
Saxbett med starka tänder.

Hals:
Halsen skall vara muskulös, väl utvecklad och i proportion till hundens kroppsbyggnad och övergå i väl sluttande skuldror.

Kropp:
Kroppen skall vara ganska lång och kraftig.
Bröstkorgen skall ha väl välvda revben,
vara måttligt bred med välutvecklat bröstben och djup bringa.
Ryggen skall vara plan och midjan skall vara klart markerad.

Fram- och bakben:
Skulderpartiet skall vara muskulöst och vara väl tillbakalagt, vinklingen omkring 90° mot överarmen.
Armbågarna skall ligga tätt intill bröstkorgen.
Benstommen skall vara kraftig ända ned i tassarna.
Benen skall vara korta men tillåta kroppen gå fri från marken.
Frambenen skall vara lätt böjda för att följa bröstkorgen.
Bakpartiet skall vara kraftigt, välvinklat, med muskulösa lår och underben.
Benstommen skall vara kraftig ända ned i tassarna.
När hunden står, skall hasorna vara lodräta sedda från sidan och bakifrån.

Tassar:
Tassarna skall vara runda, väl slutna,
ganska stora och med väl utvecklade trampdynor.
Framtassarna skall vara lätt utåtvända.
Alla sporrar skall avlägsnas.

Svans:
Svansen skall vara rävliknande, ansatt i linje med kroppen och måttligt lång,(den får röra eller nästan röra vid marken).
Svansen skall bäras lågt, när hunden står,
men får lyftas över rygglinjen i rörelse, dock inte ringlad över ryggen.

Rörelser:
Rörelserna skall vara fria och energiska.
Armbågarna skall ligga tätt intill kroppen och
vara varken för lösa eller för bundna.
Utan att lyftas för mycket från marken skall frambenen ha långt steg i harmoni med bra påskjut från bakbenen.

Päls:
Pälsen skall vara kort eller medellång,
hård, helst rak och ha god underull.
Den skall vara motståndskraftig mot väder och vind.

Färg:
Alla färger är tillåtna, med eller utan vita tecken.
Det vita får dock inte dominera.

Mankhöjd:
Idealmankhöjd 30 cm.

Vikt:
Väl avpassad till mankhöjden.
Viktigast är proportionerligt helhetsintryck.

Fel:
Varje avvikelse från standarden är fel
och skall bedömas i förhållande till
hundens förtjänster, helhetsintryck och konstitution.

Rasstandard beskriven hos SKK: Rasstandard