Rasstandard

RASSTANDARD FÖR
NOVA SCOTIA DUCK TOLLING RETRIEVER
"Tollare" >>>>
	Allydor´s Mitzy Dorado
.
Ursprungsland/hemland:	Kanada
Användningsområde:	Apporterande fågelhund
FCI Klassifikation:	Grupp 8, Sektion 1 med arbetsprov
.
Bakgrund/ändamål: Nova Scotia Duck Tolling Retriever (Tollare) utvecklades på Nova Scotia-halvön i början av 1800-talet för att "tolla" (eller locka) och apportera sjöfågel. Den tollande hunden springer, hoppar och leker längs stranden fullt synlig för andflocken. Ibland försvinner hunden utom synhåll för att med hjälp av den gömda jägaren som kastar små pinnar eller bollar till hunden, för att snabbt dyka upp igen. Hundens lekfulla beteende väcker ändernas nyfikenhet och de luras att komma inom skotthåll. Tollaren sänds därefter ut för att apportera de skjutna fåglarna.
.
Helhetsintryck: Tollaren ska vara en medelstor, kraftfull, muskulös, kompakt och välbalanserad hund med medelkraftig till kraftig benstomme. Den ska vara en i hög grad vig, rörlig, alert och beslutsam hund. Många tollare har ett sorgset uttryck som dock ändras till intensiv koncentration och upphetsning så fort som hunden börjar att arbeta.
.
Uppförande/karaktär: Tollaren ska vara intelligent, lättdresserad och ha stor uthållighet. Den ska vara en stark och skicklig simmare, en naturlig och säker apportör såväl på land som i vatten, redo för arbete i samma ögonblick en uppmaning till apportering ges. Under arbete har tollaren ett snabbt, framrusande sätt med huvudet nästan i linje med ryggen och svansen med sitt mycket rikliga behäng i ständig rörelse. Den starka apporteringslusten och lekfullheten är nödvändiga för rasens specifika arbetssätt.
.
Huvud: Huvudet ska vara skarpskuret och lätt kilformat. Hos en hanhund av medelstorlek ska längden på huvudet, från nosspets till nackknöl vara ca. 23 cm huvudets storlek ska dock stå i proportion till kroppen.
.
Skallparti: Den breda skallen ska endast vara lätt rundad och utan framträdande nackknöl. Ett bra mått för en medelstor hanhund är ca. 14 cm mellan öronen, avsmalnande till ca 4 cm vid nosryggen.
.
Nostryffel: Nostryffeln ska avsmalna mot spetsen. Näsborrarna ska vara väl öppna. Pigmentet ska vara köttfärgat och harmoniera med pälsfärgen eller vara svart.
.
Nosparti: Nospartiet ska avsmalna i en skarp linje från stop till nosspets. Underkäken ska vara stark men inte framträdande. Den ska bilda en nästan rät linje från mungipa till käkbenets hörn med större djup vid stopet än vid nostryffeln. Pälsen vid nospartiet ska kort och fin.
.
Läppar: Läpparna ska vara tämligen åtsmitande och i profil forma en mjuk kurva utan hängande mungipor. Pigmentet ska vara köttfärgat och harmoniera med pälsfärgen eller vara svart.
.
Käkar, tänder: Komplett saxbett. Käkarna ska vara tillräckligt kraftiga för att kunna bära en stor fågel. "Mjuk" mun är väsentligt.
.
Kinder: Kinderna ska vara flata.
.
Ögon: Ögonen ska vara mandelformade, medelstora och sitta väl isär. De ska vara bärnstensfärgade eller bruna. Ögonlocksränderna ska ha samma färg som läpparna.
.
Öronen: Öronen ska vara trekantiga och medelstora. De ska vara ansatta högt och långt bak på skallen. Vid basen ska de vara mycket lätt uppåtstående, med bra behäng på veckets baksida. Håret ska vara kort på rundade öronspetsarna.
.
Hals: Halsen ska vara kort ansatt, medellång och mycket muskulös utan tendens till överflödigt halsskinn.
.
Kropp: Rygglinje: Rygglinjen ska vara plan.
.
Rygg: Ryggen ska vara kort och plan.
.
Ländparti: Ländpartiet ska vara kraftigt och muskulöst.
.
Bröstkorg: Bröstkorgen ska vara djup och nå till armbågarna. Revbenen ska vara väl välvda, varken tunnformade eller flata.
.
Underlinje: Buklinjen ska vara måttligt uppdragen.
.
Svansen: Svansen ska följa det mycket lätt sluttande korset. Den ska vara bred vid ansättningen. Behänget på svansen ska vara mycket rikligt och yvigt. Svansen får bäras under rygglinjen utom när hunden är alert, då den bärs högt över ryggen, dock utan att någonsin vidröra kroppen.
.
Framställ: Skulderblad: Skulderpartiet ska vara muskulöst. Skulderbladen ska vara väl tillbakalagda och väl åtliggande och bilda en bra manke som sluttande övergår i den korta ryggen.
.
Överarm: Överarmen och skulderblad ska vara ungefär lika långa.
.
Armbåge: Armbågen ska ligga tätt an mot kroppen och varken vridas inåt eller utåt utan arbeta rent och jämnt.
.
Underarm: Frambenen ska ge intryck av parallella kolonner, raka och med kraftig benstomme.
.
Mellanhand: Mellanhanden ska vara stark och lätt vinklad.
.
Tassar: De kraftigt simhudsförsedda tassarna ska vara medelstora, slutna, runda med väl välvda tår och tjocka trampdynor. Sporrar på frambenen får avlägsnas.
.
Bakställ: Bakstället ska ge ett muskulöst, brett och stabilt uttryck. Fram och bakbensvinklar ska vara i balans.
.
Lår: Låren ska vara mycket muskulösa. Lårben och underben ska vara ungefär lika långa.
.
Knäled: Knäleden ska vara väl vinklad.
.
Has: Hasen ska vara lågt ansatt och varken inåt- eller utåtvriden.
.
Tassar: Sporrar på bakbenen får inte finnas. För övrigt se framtassar.
.
Rörelser: Tollaren förenar ett intryck av kraftfullhet med rörelser som är spänstiga, lätta och lediga. Frambensrörelserna ska vara vägvinnande och påskjutet från bakbenen kraftfullt. Rörelserna ska vara parallella och tassarna ska varken vrida sej inåt eller utåt. När farten ökar rör sej benen alltmer in mot kroppens mittlinje och tassarna sätts ned i ett enda rakt spår.
.
Päls: Pälsstruktur: Tollaren är framavlad för att apportera i iskalla vatten och måste ha en vattenavvisande dubbelpäls. Täckhåret ska vara medellångt och mjukt, underullen mjukare och tät. Pälsen får vara lätt vågig på ryggen, men ska i övrigt vara rak. En del vinterpälsar kan bilda en lång, lös lock på strupen. Behänget ska vara mjukt på strupen, bakom öronen och på lårens baksidor. Frambenen ska ha måttligt med behäng.
.
Färg: Olika nyanser av rött eller orange med ljusare färgton på behäng och på svansens undersida. Vanligtvis förekommer vita tecken på minst ett av följande ställen: svansspets, tassar (inte över mellanhand/-fot), bröst och bläs. En hund av i övrigt god kvalitet ska inte dömas ner för att den saknar vita tecken.
.
Obs! Min egen kommentar står här i grönt. Det är det som står understruket här ovan är det som gäller då man har strumpor på sin tollare, varken mer eller mindre, eftersom att det här är tollarnas rasstandard. Alltså det står varken som ett "fel" eller ett "diskvalificerande fel". Jag har fått båda sorternas bedömning på mina hundar och även CERT.... däremot så tycker jag att det är OK att få en 2:a om domaren tycker att det stör helhetsintrycket.
.
Storlek: Mankhöjd: Idealmankhöjd för hanhund över 18 månader 48-51 cm. Idealmankhöjd för tik över 18 månader 45-48 cm. En avvikelse på +/- 3 cm är tillåten.
.
Vikt: Vikten ska stå i proportion till mankhöjd och benstomme. Riktlinjer: 20-23 kg för vuxen hanhund och 17-20 kg för vuxen tik.
.
Fel: Varje avvikelse från standarden är fel och ska bedömas i förhållande till graden av avvikelse.
- mer än 3 cm över eller under mankhöjd - överbett - alltför kort svans eller svans som vidrör ryggen - avsaknad av massa hos vuxen hund - konkavt eller konvext nosparti - brant stop - stora, runda ögon - annan färg på nostryffel, ögonlockskanter och ögon än de som standarden föreskriver - ljust köttfärgad nostryffel - spretiga tassar, tunna trampdynor eller veka mellanhänder - öppen päls - karprygg, svankrygg eller slappt ländparti - svans buren under rygglinjen då hunden är i rörelse
.
Diskvalificerande fel:
.
- vitt på skuldror, runt öronen, på ovansidan av halsen, över ryggen eller flankerna - silverfärgad, gråaktig färg eller svarta partier i pälsen - avsaknad av simhud mellan tårna - underbett eller sned käke - hos vuxen hund varje tendens till skygghet - flerfärgad nostryffel - markerat överbett - varje annan färg än nyanser av rött eller orange
.
Testiklar: Hos hanhund måste båda testiklarna vara fullt utvecklade och normalt belägna i pungen
.

RASSTANDARD FÖR