Rapport   >>>>

Tack Lollo för att jag har fått kopiera dina sidor om rapport!

Rapport

Här handlar det om att hunden ska ta sig fram själv i skogen och springa mellan två förare.

Därför bör hunden vara viltren, självständig, älska att springa och ha hög koncentrationsförmåga. Hunden ska dessutom ha god kondition så att den klarar av det hårda fysiska arbetet som rapport kräver.

Vissa anser också att föraren ska ha egenskaper såsom kunskap, tid, intresse, ansvarskänsla, fantasi, uthållighet och vilja.

Jag har talat med tre av Sveriges bästa rapportförare:  

Vilka modeller har förarna beskrivit?  

Anna Petterson, Certs Croft och Simba

”Ellipsen”; Förarna går ut sida vid sida och har hunden helt lös. Efter ett tag går förarna snett ut, ifrån varandra och låter hunden få springa fritt emellan dem. När hunden kommer fram ges belöningar. Därefter låter man hunden vara så att den kan springa till den andre föraren. Efter ett tag går man så att man närmar sig varandra igen och tills slut går man sida vid sida. Anna anser det vara lagom att göra om ”ellipsen” 3-4 gånger per träningstillfälle, se bild.

Denna övning börjar man med redan vid 10 -12 veckors ålder om man redan då vet att man ska träna rapport. Valpträningen  endast i lätt terräng och med korta avstånd för att öka valpens flockkänsla (ett par gånger max).

Anna tränar mycket med att dela upp momentet i små bitar. Uppbindning, framföring, signaler, förlängningar och till och med att springa tränas först separat och byggs sedan in i momentet allt eftersom.

Uppbindning; Attributen (filt, koppel, ryggsäck, hylsa, täcke mm) införs från början i träningen. I början får hunden ligga eller sitta ett mycket kort tag vid ett träd sen gör man en kort budföring. Båda förarna är synliga för hunden. Målbilden är att hunden skall klara att sitta uppbunden i 45 minuter mellan skicken innan man startar på tävling. Hunden ska klara vara så koncentrerad att den kommer ihåg vad den ska göra efter så lång tid. Då är man är uppe på så lång tid har man inte synliga förare och normal lång tränings sträcka,  600-900 meter som längst, inklusive förlängningar.  

Springandet; Hunden skall alltid ha högsta möjliga fart emellan stationerna. Anna tränar alltid på lättsprungen mark. Dels för att hunden ska få in ”rätt tempo i benen” dels för att undvika skador. Svårsprungen terräng anser hon är avmotiverande. Anna tränar aldrig fullsträcka, högst 700-900 meter som längst på grund av att det ska kännas lätt, hunden ska bibehålla farten hela tiden utan att bli trött.

Störningsträning; Hunden ska grundtränas noggrant innan störningar läggs in i träningen. Anna tycker att den ska kunna sitta/ligga stilla och tyst, springa 500 meter och klara 4-5 skick när man börjar lägga in störningar. Anna börjar med att ha en ”dummyhund” med. En hund som sitter uppbunden och tyst vid stationen och inte springer. Man kan gärna ha en sådan hund på vardera station. Dessa hundar kan senare vara mycket aktiva på stationerna träna lydnad, skall och leka med sin förare. Hunden ska fortfarande kunna koncentrera sig på sin uppgift (att springa till den andra stationen vad som än händer i omgivningen). Om problem skulle uppstå och hunden inte vill springa tar Anna till ”tittupp”, men går alltid tillbaka helt innan hunden skickas.

När hunden klarar att springa med störande omgivning på stationerna bygger hon på med att en rutinerad hund får springa först. Aldrig två hundar ute samtidigt i träning. Hon tränar hellre möte med andra hundar under kontrollerade former på en stig.

Förlängningar; Anna tränar mycket små förlängningar i början, ca 20 meter långa. Mjölksyreförlängningar övar hon först då hunden är väl genomtränad på att kunna ta förlängningar. Hon tränar aldrig längre förlängningar än 350-400 meter, lägger hellre in någon svårighet.

Hinder på sträckan; Naturliga hinder på sträckan tränar hon också planerat. Hon ser till att en station finns i närheten så att en förare kan se hur hunden löser problemet. Hon är inte rädd för att använda sig av ”tittupper” för att hjälpa hunden.

Pekka Steenari, Biboris Zaffi  

Pekka bygger också sin rapportträning på motivation. Han börjar med att skicka hunden på ett öppet fält som vid inlärning av budföring. Efter ett par träningstillfällen försöker han lägga en kulle eller kurva mellan förarna så att hunden inte ser den ena när han är hos den andra. Han tränar först i ostörd miljö tills han vet att hunden klarar att springa. Ganska tidigt lägger han in förlängningar och störningar. Förlängningarna behöver inte vara långa, det viktiga är att man inte står kvar på samma ställe. Han anser även att det är viktigt att man från början gör fyra eller fler skick. Han tycker att man får pröva och går det inte så får man göra nåt annat.

Pekka använder sig ibland av ”tittupper” eller rop för att nå önskat resultat, hur mycket motivationshöjande åtgärder man ska göra beror helt på hunden.

När Pekka är ute på promenader med sin hjälpförare går de med ca 200-300 meters mellanrum så hunden får springa emellan dem. Han går alltid långa promenader i skogen så att hunden får god kondition, på sommaren får Zaffi simma mycket. Zaffi har fått nya hjälpförare ett par gånger och då har Pekka låtit hunden vara mycket med den nya hjälparen. Om hunden någon gång misslyckas gör Pekka inte någon affär av saken. Han menar att många lätt skapar sig problem genom att de ska träna ”svårt” med sina hundar.

Anna-Lena Wendt, 
Black Attraktions First of All –”Humle”

Även Anna-Lena bygger sin rapportträning på motivation. Hon har bytt hjälpförare ganska många gånger och anser att det viktigaste är att träna mycket på flockkänslan och att alltid använda samma signaler.

Grundövningar

Signaler/Uppbindning; När hunden kan springa korta sträckor mellan sina två förare flyttar Anna-Lena ut träningen till skogen. Hon tar med sig alla attributen från början. Stationsträningen läggs in direkt. Förarna upprättar gemensamt en station och sätter på hunden täcke. Hunden får ligga på en filt uppbunden vid ett träd, första gången bara ett kort tag. Hon lägger direkt in krav på att hunden ska ligga stilla och vara tyst.

Springandet/Framföring; Första skogsträningen förläggs gärna vid en naturlig ”korridor”, till exempel vid en traktorväg. När första stationen är upprättad och hunden fått ligga ca 5 minuter tar hon hunden och går ca 100 meter, där upprättar hon en ny station. Med fördel kan vägen svänga lite eller en kulle vara emellan så att hunden inte kan se hjälpföraren från den nya stationen. När hunden legat ca 5 minuter även på den nya stationen visar sig motföraren, gör en ”tittupp”. Anna-Lena tar då hunden och sätter på hylsan (ska vara en startsignal för hunden), motföraren har under tiden återvänt till sin station. Hon gör en kort framföring (under förutsättning att hunden kan gå ”fot”) och låter hunden sitta ett par sekunder innan hon skickar den. Hon tränar med mini-framföringar direkt eftersom hon vill ha allt rätt från början. Om allt går bra denna övning så tränar hon inte med fler ”tittupper”.

Förlängningar; Hon lägger även in korta förlängningar direkt, ca 50-75 meter. Hon är jättenoga med att alltid värma hunden och hjälper den genom att värma i förlängningens riktning.

Svårigheter, Hon tränar svårigheter allteftersom. Lägger in vinklar tidigt i träningen och ser alltid till att någon av förarna kan se hur hunden löser problemet.

Fortsatt träning 

Frispår; Anna-Lena övar mycket frispår, ”utskicksträning” och har då (oftast) med alla attribut. Hon tränar då alla stationer som vanligt för att hunden ska koppla ihop övningen med rapporten. En variant på utskicksträning är ”omlottkörning”. Förarna och hunden samlas gemensamt i skogen. Förare 1 går iväg och hunden skickas för att själv spåra upp denne. Förare 2 ansluter sedan (fördel med snitslar så att man hittar fram) och när flocken är samlad går förare 2 iväg och så vidare, se bild.

Liggtider; Ökas successivt och varieras. Hunden bör klara liggtider upp till 45 minuter innan första tävlingsstart.

Anna-Lena bygger på träningen stegvis och hon gav några kommentarer att tänka på;